Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äggkläckningsmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1505
Äggkläckningsmaskin—Äggviteämnen
1506
kontroll på varans beskaffenhet.
Vid denna senare undersökas
äggen i genomfallande ljus
(”lysning”) och märkas med
föreningens stämpel, helst även med
medlemmens nummer. Ä:s antal i
Sverige var 1927 c:a 270, därav
c:a % anslutna till 8
centralföreningar för ett 1. några län 1.
för hela riket (Svenska
äggexportföreningen) .
Äggkläckningsmaskin,
apparat för artificiell kläckning av
ägg. Värmen åstadkommes med
lampa 1. elektriskt värmeelement,
varjämte svag luftväxling samt
lagom luftfuktighet
vidmakthål-les, det senare genom avdunstning
från vattenfyllda lådor.
Äggkonservering sker i
hushållet allmännast i en lag av 1 1.
ny släckt kalk och 0,5 kg. koksalt
i 25 1. vatten. Dylika ”kalkägg”
hålla sig väl mot förskämning
men få grov smak. Bättre
bibehålies smaken i en
konserverings-vätska av 1 1. vattenglas i 10 1.
vatten. Magasinering i stort sker
i kylhus med torr luft och O°,o—
0°,i värme. Äggens tjockände bör
vara vänd uppåt, så att den där
belägna luftblåsan ej ändrar plats.
Äggledare, se Könsorgan.
Äggläggningsrör, se
Insekter sp. 1412.
Äggstav, se K y mation.
Äggstock, se K ö n s k ö r 11 a r
och Könsorgan.
Äggvita. 1. Urspr. vitan i
hönsägg. Numera detsamma som
äggviteämnen. Om Ä:s koagulation
se Äggviteämnen. — 2.
Detsamma som äggvitesjuka.
Äggvitedegeneration,
sönderfall av cellprotoplasma i döende
celler, varvid dessa först svälla
och bli korniga.
Äggvitesjuka, se
Albuminur i och Urinorganens
sjukdomar.
Äggviteämnen, p r o t e i’ n e r,
proteinämnen,
högmolekylära föreningar mellan olika
aminosyror. Ä. räknas till
kolloi-derna och bilda i allm. i vatten
täml. starkt viskösa och starkt
skummande lösningar. Om Ä: s
molekylarstorlek härska olika
meningar. Beräknas denna ur Ä:s
osmotiska tryck 1. ur den mängd
Ä., som bindes av en atom metall,
erhållas molekylarvikter pä 12,000
och multipler därav. Möjligen
bestå Ä. dock av relativt små
molekyler, som reversibelt associera
sig med varandra till stora
partiklar. Ä. äro amfotera elektrolyter
och dissocieras i utpräglat sur
lösning som baser, i mindre sur 1.
alkalisk som syror. När ett Ä. i
lika hög grad dissocieras som syra
och som bas, säges det vara
iso-elektriskt. Äro inga ioner
närvarande, som äro mera inflytelserika
än väteioner, är det isoelektriska
tillståndet karaktäriserat av en
viss surhetsgrad
(väteionkoncent-ration), som är olika för olika
Ä. I saltfattig lösning äro Ä. i
detta tillstånd mycket litet
disso-cierade och ha ett minimum av
löslighet. Aminosyrorna (se d. o.)
i Ä. äro sammanlänkade medelst
karboxyl- och aminogrupper
(imidbindningar) enl. schemat
R—C N—Rj. Dessa bindningar
O H
kunna upplösas av
äggvitespjäl-kande enzym och genom
uppvärmning med syra 1. lut i
R—C—OH och N—Rj under upp-
O H2
tagande av vatten. Vid
upplösande av alla imidbindningar
(som tänkas ligga i R och
R,) bildas de enkla
aminosyrorna. Upplösas endast en del
bindningar, får man mindre komplex
48. — L e x. XII. Tr. 20. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
