Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ämbetsexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1531
Ämnesomsättning
1532
cellerna. Dessa klyvningar
försiggå förmedelst enzym (jfr d. o.)
utan förbrukande av syrgas.
Klyv-ningsprodukterna kallas i n t e r
-m e d i ä’r a
(ämnesomsättnings-) produkter.
Genom studium av dessa har man
en möjlighet att utreda
livsprocessernas förlopp. Säkerligen är
endast ett fåtal dylika produkter
känt (ss. aminosyror, mjölksyra,
hexosfosforsyror m. fl.), enär de
vanl. ombildas, allteftersom de
uppstå. Endast under vissa
experimentella betingelser kunna de
därför påvisas och deras mängd
mätas. En del av de intermediära
produkterna undergå oxidation
(förbränning 1. inre
andning), antingen
fullständigt till kolsyra och vatten 1.
ofullständigt till ämnen, som avgå
med urinen (ss. urinämne,
urinsyra, oxiproteinsyror m. fl.). Den
energi, som genom förbränningen
blir disponibel, uppträder delvis
som värme (jfr Kroppsvärme
och Värmeregulation),
delvis användes den till
utförande av synteser, varvid de
intermediära produkter, som ej
förbränts, med hjälp av den
kemiska energin hos
förbränningsprocesserna uppbyggas till
kroppseg-na substanser (r e s t i t u t i o’ n).
Det bäst kända exemplet på detta
arbetssätt vid Ä. är förloppet vid
muskelarbetet (se Muskler sp.
394 f.). Den totala Ä. hos
organismen är vida lättare tillgänglig
för studium än de enskilda
processerna. Man räknar därvid med
den energimängd (mätt i värme),
som den resor ber ade födan (den
intagna födan med fråndragande
av exkrementers energiinnehåll)
representerar, och drar från
denna inkomst ss. utgifter
de energimängder, som kunna
beräknas ha uppstått vid
förbrän
ning inom organismen av de
mängder äggvita, fett och kolhydrat,
som kunna rekonstrueras ur
mängderna kolsyra i
utandnings-luften och organiska
beståndsdelar i urinen. Energimängderna
i inkomsterna och i de beräknade
utgifterna erhållas genom
multiplikation av antal gr. äggvita,
fett och kolhydrat med resp. 4,1,
9,3 och 4,1. Dessa tal ange, hur
många kalorier som alstras vid
förbränning i organismen av 1
gr. resp, äggvita, fett 1.
kolhydrat. Differensen mellan
inkomster och utgifter kallas b a
-lans. Äro utgifter och inkomster
(beräknade som värme 1. som gr.
äggvita, fett och kolhydrat) lika,
råder närings jämvikt,
d. v. s. sönderfallet av kroppens
egna substanser täckes jämnt
genom restitution, överskott av
utgifter 1. inkomster betyder
bristande restitution, resp, ökning av
organismens förråd av egna
substanser. För utrönande enbart av
äggviteomsättningen bestämmes
kvävet i den resorberade födan
och i urinen
(kvävebalansen). Äro dessa kvävemängder
lika, råder kvävejämvikt:
sönderfall och restitution av
äggvita i organismen täcka varandra.
Negativ kvävebalans betyder
förlust av organismens egen
äggvita (t. ex. vid hunger),
positiv kvävebalans
(äggvitegöd-n i n g) ökning av organismens
äggviteförråd. Som kontroll på
riktigheten av ovan beskrivna
rekonstruktion av
näringsbalan-sen kunna direkta mätningar
av födans och
förbränningsprodukternas förbränningsvärde och
den under försökstiden av
organismen avgivna värmemängden
utföras. Genom bestämning av
förhållandet mellan vid
andningen avgiven kolsyra och förbrukat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
