Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1577
Öga
1578
kräftdjur och insekter vanliga
fasettögonen äro pariga samt
bestå av ett stort antal enskilda Ö.
Den i ett fasettöga uppkommande
totalbilden av ett föremål är
sammansatt av de detaljbilder, som
uppstå i vart och ett av de
enskilda Ö.: mos a i’ k s een d e. —
Ryggradsdjurens Ö. äro i stort
sett byggda som människoögat.
De bildas embryonalt ss. pariga
utstjälpningar från
mellanhjär-nan. Vartdera anlaget utvecklas
till en på en ögonstjälk
sittande ögonblåsa, som ligger
strax under ektodermet. Genom
att ögonblåsans yttervägg
in-buktas, uppstår en dubbelväggig
ögonbägare, vars inre blad
utvecklas till näthinna och yttre
blad till pigmentcellager
(tape’-tum ni’grum). Huden ovanför
ögonbägarens mynning bildar en
blåsformig inbuktning, som
avsnöres och utvecklas till lins, samt
omvandlas i övrigt till hornhinna.
Åder- och senhinnan bildas av
bindväv omkring ögonbägaren,
regnbågshinnan av åderhinnans
främre del, som växer fram
mellan lins och hornhinna, varvid
dock kvarstår en del av
ögonbägarens öppning, pupillen.
Huvudsaki. från det parti, som senare
tjänstgör som näthinna, utvecklas
glaskroppen. Mot hjärnan genom
ögonstjälken växande utskott från
näthinnans ganglieceller bilda
synnerven, ögonlock bildas ss.
hudveck, vilka embryonalt, hos
många däggdjur även en tid efter
födelsen, äro sammanvuxna med
varandra (ungarna födas blinda),
ö :s längd och bredd äro hos
människan vardera c:a 24 mm.,
höjden är något större; avståndet
mellan ögonglobernas 1.
-bu’lbernas mittpunkter är
5 %—6 cm. Bulberna sitta
infattade i ögonhålorna (o’r-
Punktöga. G ”glaskropp”, L av
kutiku-lan bildad lins, P pigment, S synceller,
St syncellernas stavar.
bitae; se Kranium sp. 1286),
omgivna av fett, bindväv,
muskler, tårkörtlar, blodkärl och
nerver. ö:s biorgan äro tår
apparaten och ögonlocken. — ö. (se
ill. sp. 1581—82) består av tre
hinnor, som omge lins,
glaskropp samt främre och bakre
ögonkammare. Till yttre
ögon-hinnan räknas senhinnan 1.
s k 1 e’ r a n, scle’ra, som består
av (vit) senvävnad, hos kräldjur
och fåglar förstärkt av brosk- 1.
benplattor, och den genomskinliga
hornhinnan, co’rnea, som är
senhinnans fortsättning över
främre ögonkammaren;
senhinnans synliga del kallas vitöga.
Blodkärl finnas blott i
hornhinnans periferi; näringstillförseln
sker endast genom saftluckor
mellan de bindvävslameller, som
utgöra hornhinnans huvudmassa.
Mellersta ögonhinnan består av
åderhinnan, chorioide’a,
samt regnbågshinnan,
i’ris, vilken bildar främre
ögon-kammarens bakre vägg.
Åderhinnan bekläder senhinnans insida
och består av lucker, blodkärlsrik
bindväv med talrika
pigmentceller. Många djur ha i åderhinnan
ett speglande skikt, tapetum
lu’-cidum, som förstärker även svagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
