Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrikisk litteratur - Österrikisk musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1685
Österrikisk musik
1686
tyskspråkiga litteratur, som
skapats av i Österrike födda 1.
verksamma författare, utgör i det
stora hela en organisk beståndsdel
av den tyska litteraturen (jfr
Tysk litteratur). Såväl
den tyska medeltidslitteraturens
märkligaste episka dikt,
Ni-belungenlied, som dess störste
lyriske diktare, Walther von
der Vogelweide, härstamma
från österrikiskt område. Av
senare österrikiska skalder må
nämnas lyrikerna L e n a u och
Auersperg samt dramatikern
Grillpar zer. — En mera
särpräglad ö. framträder eg. först
under 1800-t. Den framvisar två
starkt skilda riktningar. Den ena
är en till den livaktiga
österrikiska folkdiktningen
anknytande och delvis på dialekter skriven
dramatisk och novellistisk
hem-bygdsskildring, bland vars äldre
representanter märkas R a i
-mund, Anzengruber och
R o s e g g e r och vars främste nu
levande företrädare är S c h ö n
-herr. Den andra riktningen har
uppstått i Wien, vars mondäna
sällskaps- och litterära bohèmeliv
den återspeglar i en form, vars
galliska esprit har ett stänk av
en specifikt wiensk svärmisk
melankoli. I de närmast av fransk
naturalism påverkade S c h n i t
z-1 e r och Bahr har denna
riktning sina främsta representanter.
En diktning av mindre utpräglad
lokal karaktär företräda
symbo-listerna v. Hofmannsthal,
R i 1 k e och Z w e i g samt den
yngsta generationens två mest
betydande författare, dramatikern
W i 1 d g a n s och den
expressio-nistiske lyrikern W e r f e 1.
Österrikisk musik. I
Österrike har sedan gammalt funnits
ett livligt musikliv, främst
koncentrerat till Wien. Där hade
re
dan mot slutet av 1400-t.
grundats ett hovkapell, vars
prestationer särskilt under de även som
tonsättare framträdande
kejsarna Ferdinand III, Leopold I,
Josef I och Karl VI vunno i
glans och konstnärligt värde.
Operan vann från 1626
hemortsrätt i Wien, där under 1600-t.
bl. a. italienarna C e s t i,
Ca-v a 11 i och D r a g h i samt senare
österrikaren F u x verkade söm
operakomponister. Från slutet av
1700-t. märkas bl. a. G1 u c k,
vars första reformoperor
framfördes i Wien, M o z a r t och
S a 1 i e r i samt ss. representant
för det komiska tyska sångspelet
Ditte r s v. Dittersdorf.
Även andra musikaliska
konstformer nådde tidigt en hög
blomst-ring. Så utbildades på 1600-t.
en kyrklig stilart, som med
Schmeltzer, Biber och
K e r 11 erhöll typiska
österrikiska barockdrag, och från slutet
av 1700-t. blev Wien med Haydn,
Mozart och Beethoven
centrum för tidevarvets nya
orkesterstil. Det romantiska
tidsskedets förgrundsfigur i Wien
var Schubert, hos vilken
liksom senare hos de betydande
symfonikerna Bruckner och
M a h 1 e r den österrikiska
folkmusiken (Ländler m. m.)
åter-klingat. Ett äkta uttryck för
österrikiskt gemyt återfinnes även
i den från 1800-t :s början odlade
underhållningsmusiken, som
blivit världsbekant genom en rad
vals- och operettkompositörer,
bl. a. Lan ner, J. Strauss (far
och son), v. Suppé, Millöcker
samt de senare verkande F a 11, O.
S t r a u s, L e h å r m. fl. Bland
tonsättare, vilkas verksamhet
delvis varit förlagd till Wien,
märkas särskilt B r a h m s och
Wolf. De namnkunnigaste
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
