Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östersysslets domsaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1695
Öst-Friesland—Östmark
1696
bruk; dessutom stenhuggeri o. a.
industri. Städer Fredrikstad,
Sarpsborg, Halden (sedan 1928
officiell benämning på
Fredriks-hald) och Moss. 4,181 kvkm.
170,000 inv. — ö. motsvarar ung.
det medeltida Borgesyssel,
distriktet kring Borg (se Sarpsborg).
Öst-Friesland, se
Ost-Fries-1 a n d.
Östgoter (lat. ostro’goti, trol.
eg. de glänsande goterna), en
gren av goterna (se d. o.),
bosatt vid Svarta havet, ö.
utvidgade under 300-t. e. Kr. starkt
sitt välde och skola under
Erma-narik ha härskat ända upp till
Östersjön. De underkuvades vid
300-t :s slut av hunnerpa men
frigjorde sig vid upplösningen av
Attilas välde och slogo sig då ned
i Pannonien. På 490-t. grundläde
de ett italienskt välde under
Teo-derik (se vid. d. o.). Efter hans
död utbröto häftiga inre strider
bland östgoterna i Italien,
vilket föranledde kejsar Justinianus
att ingripa, ö. värjde sig dock
tappert under ledning av
Toti-1 a och T e j a, men sedan den
senare 553 stupat i kamp mot
Nar-ses, införlivades Ö:s välde med
östromerska riket. — Om ö:s
språk se Gotiska språket.
Öst grönländska strömmen, se
Atlantiska oceanen sp. 819.
Östgöta Correspondenten,
söc-kendagstidning i Linköping,
grundad 1838 av H. B. Palmær (se
d. o.). Urspr. radikal, blev ö.
under redaktion av K. F.
Ridder-stad (1843—85) konservativ.
Redaktör är sedan 1917 I. Anderson.
östgötalagen, se
Landskapslagar, sp. 196.
Östgöta trängkår, T. 6, intill
1904 kallat Andra Göta trängkår,
uppsattes 1902 och indrogs 1928.
ö. var förlagd till Linköping.
Östgöten, liberal aftontidning
i Linköping, grundad 1873,
söc-kendaglig sedan 1900.
Östhammar, stad i Sthlms 1.,
vid en skyddad vik av Ålands hav
(se karta till öregrund). 1,100
inv. — Ö. är en idyllisk stad. Vid
torget ligger det lilla rådhuset, en
typisk 1700-talsbyggnad.
Länslasarett och epidemisjukhus.
Livligt besökt havsbadanstalt. Staden
har ångbåt sförbindelse med Sthlm
och Gävle samt omnibustrafik
med bl. a. Gimo station vid
Stockholm—Roslagens och Dannemora
—Hargs järnvägar. Den bildar
jämte Börstil pastorat i Uppsala
stift och lyder judiciellt under
landsrätt (Frösåkers tingslag i N.
Roslags domsaga). — ö. åtnjöt av
gammalt stadsprivilegier
(bekräftade 1368, indragna 1491—1539).
1719 ödelädes ö. av ryssarna.
Östkap, O s t k a p, före 1898
namn på Kap Desjnev, Asiens
östligaste udde (169° 46’ v. L).
Öst-Karelen, se Karelen sp.
563.
Östkinds härad i Bråbygdens
och Finspånga läns domsaga,
ös-tergötl. 1., omfattar socknarna
Kvarsebo, ö. Stenby, ö. Husby,
Häradshammar och Jonsberg.
Östkinds och Björkekinds
kontrakt, se Vikbolands
kontrakt.
Östkinesiska havet, kin.
Tung-hai, randhav av Stilla havet,
mellan Gula havet i n.v., Kyushu
i n.ö., Ryukyuöarna i s.ö. samt
Formosa i s.v. Genom
Koreasun-det förenas ö. med Japanska
havet, genom Formosasundet med
Sydkinesiska havet. C:a 1,2 mill.
kvkm. Största djup 1,100 m.
Ö’stlandet [ lanne], se N o r g e
sp. 988.
Östlandshäst, se Norsk häst.
Östmark. 1. Socken i Värml. 1.,
pastorat i Karlstads stift. 3,755
inv. — 2. Försv. av Ostmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
