Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Danmark
66
ning till den förenade vänstern,
som efter sin valseger 1872 krävde
införandet av ett parlamentariskt
styrelsesätt. 1875 blev
högerman-nen Estrup konseljpresident och
lyckades behålla denna position
i 19 år genom att stödja sig på
en majoritet i landstinget, vilket
han förklarade likaberättigat
med folketinget. Då det senare
1877 förkastade budgeten
(finansloven), utfärdade Estrup en
provisorisk sådan trots vänsterns
protester. Sedan en moderat grupp
brutit sig ur vänstern, lyckades
Estrup genomdriva flera av sina
önskemål, bl. a. Köpenhamns
befästande. 1894 möjliggjorde en
ny splittring inom vänstern en
utjämning och fortsatt
högerregering, om ock utan Estrup.
1901 kom en ren vänsterministär
till makten med Deuntzer, och
ett parlamentariskt styrelsesätt
infördes. Ett flertal nya lagar
genomfördes nu, bl. a. lagen
om Islands självstyrelse med
egna ministrar. 1905 bildades
en ny ministär under ledning av
J. C. Christensen, vilken även
kvarstod vid makten efter F
redrik VIII: s (1906—12)
trontillträde. Då emellertid den nyss
avgångne justitieministern
Al-berti 1908 angav sig för
omfattande försnillningar, medförde
denna skandal den Christensenska
ministärens fall. Ett närmare
samarbete mellan de konservativa
och de moderata vänstermännen
möjliggjorde, att 1909 ett flertal
försvarsreformer genomfördes.
Sedan 1912 har Kristian X
regerat. Världskriget medförde
ett närmande till Sverige och
Norge, vilket tog sig uttryck i
de s. k. trekungamötena och ett
politiskt och ekonomiskt
samarbete. Den radikala
vänsterregeringen Zahle genomförde 1915
antagandet av en ny vallag,
varigenom bl. a. valrätten
utsträcktes till kvinnorna. Den trädde
i kraft 1918. Samtidigt
vid-togos omfattande reformer av
rätts- och förvaltningsväsendet.
1916 beslöt D. sälja sina
västindiska kolonier (S:te Croix, S:t
Thomas och S:t John) till För.
Stat. 1918 förändrades Islands
ställning till D. därhän att Island
erkändes som en suverän stat
i personalunion med D. (se vidare
Island). Världskrigets utgång
möjliggjorde Nord-Slesvigs
återförenande med moderlandet. I
Versaillesfreden 1919 fastställdes,
att Slesvig skulle indelas i tre
zoner, vilka var för sig genom
folkomröstning skulle avgöra sitt
öde. Omröstningen, som ägde rum
i februari och mars 1920, utföll
så, att i den nordligaste zonen
dansk majoritet uppnåddes.
Denna, som omfattade ett område
av 4,000 kvkm., införlivades
officiellt med D. 9 juli 1920. I
samband med Nord-Slesvigs
inkorporering framlades förslag till
grundlagsändringar, innefattande
även ändringar i
valrättsbestämmelserna. Detta medförde i
mars 1920 en konflikt mellan
konungen och ministären Zahle,
som avgick och efter nya val
efterträddes av den moderatare
vänsterregeringen Neergaard.
Grundlagsförändringen
genomfördes med vissa modifikationer,
varefter hösten 1920 nyval till båda
tingen företogos efter den nya
ordningen. Då hösten 1922 D:s
största bankinstitut
Landmands-banken kom på obestånd i
samband med den allmänna
ekonomiska depressionen i D. efter
världskriget, medförde detta
inom regeringen en kris, som
föranledde en partiell
rekonstruktion av densamma.
3. - Le x. III. Tr. 6. 7. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
