Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
De Geer
162
Louis De Geer. Målning å Strömsberg,
Uppland. (S. P. A. foto.)
städes masugnar, stång
järnssmedjor, kanongjuteri och
manufakturverk samt upprättade i
Norrköping mässingsbruk,
gevärsfaktori m. m. Han inkallade från
Liége och Namur vallonska
bergsmän och smeder, vilka till
Sverige införde den väll
järnstillverkningsmetod, vallonsmide, som än
i dag tillämpas vid vissa
Upplandsbruk. D. åtnjöt Axel
Oxenstiernas stora förtroende och
mottog av regeringen en mängd
lönande affarsuppdrag. Under
danska kriget 1643—45 reste D.
till Holland och utrustade, till
stor del på egen bekostnad, två
flottor, som gjorde Sverige stora
tjänster. Om D:s intresse för
skapandet av en svensk oceanhandel
vittnar Afrikanska
kompaniet (sed. o.). — 2.
Charles D., f. 1720, d. 1778, frih.,
godsägare, entomolog. Beskrev
mer än 1,500 insektarter i sitt
stora verk Mémoires pour servir
å Vhistoire des insectes (7 bd,
1752—78). — 3. Karl D.,
f. 1747, d. 1805, frih.,
godsägare, politiker. Genom rikedom,
6. — L e x. III. Tr. 25. 7. 23.
frihetsnit och talarbegåvning blev
han från 1778 en av de främsta
ledarna av den adliga
oppositionen mot Gustav III. — 4. Louis
Gerhard D., f. 1818, d. 1896,
frih., statsman, skaparen av
Sveriges nu gällande
riksdagsordning. 1855 president i Göta
hovrätt, kallades han 1858,
ehuru politiskt oprövad, till
justitiestatsminister. 1863
framlade D. ett
representationsförslag, byggt på
tvåkammar-system, skilda val för land och
stad och census som grund för
rösträtt. Det blev efter häftiga
strider definitivt antaget dec.
1865 och f. å. stadfäst. Trots den
popularitet, D. genom denna
reform vunnit inom vidsträckta
kretsar, fick han mycket svårt
att få den nya riksdagen med
sig. Flera viktiga förslag,
framför allt om ny härordning,
förkastades, varför D. 1870
utträdde ur regeringen. Han blev
president i Svea hovrätt. Som led. av
F. K. (1867—8S) sökte han sedan
bereda mark för en
härordnings-reform på den s. k.
kompromissens (se d. o.) väg men
misslyckades. Han återtog 1875
ledningen av ministären, först ss.
justitiestatsminister och 1876 ss.
Louis Gerhard De Geer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
