Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dendrologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Dentalium—Departement
224
till tänderna hörande. — Språkv.
Tandljud, ljud, som artikuleras
med tungspetsen mot övre
fram-tänderna, t. ex. d, t.
Dentalium, se
Soleno-c o n c h a e.
Dent du Midi [dag dy midi’],
alptopp i Wallis-Alperna 25 km.
s. om Genévesjöns ö. ända, på
vänstra stranden av Rhöne.
3,260 m.
Denti’n (av lat. dens, tand),
se Tänder. — D e n t i’ s t,
tandläkare (t. ex. i sms.
hov-d e n t i s t) ; vanlig benämning
på tandtekniker. — D e n t i
-t i o’ n, se Tänder.
Denudatio’n (av lat.
denuda’-re, göra bar), utjämnandet av
jordytans högre belägna partier.
D. sker i främsta rummet genom
det rinnande vattnet, som
bortför vittringsprodukterna från
berggrunden samt de lösa
jordlagren och avlagrar dem i sjöar
och hav. En annan lokalt
uppträdande denudationsfaktor är isen
i form av gTaciärer och
inlandsisar. D. kan även förorsakas
genom vinden.
Den ver [de’nva], huvudstad i
Colorado, För. Stat., belägen vid
Klippiga bergens ö. fot på
stranden av South Platte River. D. är
centrum i ett stort
bergverks-distrikt med guld-, silver- och
kolgruvor. Stora smältverk och
gjuterier, maskinfabriker och
kvarnar. Universitet. D. ägde
1870 4,760 inv., och 1920 255,000
inv., därav flera tusen svenskar.
Deoda’raceder, se C e d e r.
Departeme’nt [fr. utt. [-depar-tøma’g],-] {+depar-
tøma’g],+} avdelning, område,
verksamhetskrets. 1. I flera länder
(Sverige, Norge, Förenta
Staterna) benämning på
regeringsmaktens centralorgan för
förvaltningens olika grenar (jfr M i
ni-s t e r i u m). I Sverige äro D.
en
ligt § 5 R. F. 8—10 st. I en
särskild lag av 19 juni 1919
fastställdes D :s antal till 9: j u
-stitie-, utrikes-,
försvars-, social-,
kommunikations-, finans-,
ecklesiastik-, jordbruks- och
h a ndelsdepartementen.
Den närmare fördelningen av
ärendena D. emellan är bestämd
genom en K. M: ts stadga av 22
juni 1920
(departements-stadgan). Vid
departementschefens (som alltid är ett
statsråd) sida stå i varje D. en
statssekreterare med
speciellt politisk uppgift (beredning
av riksdagspropositioner m. m.)
samt en expeditionschef
för löpande göromål. I utrikes-,
justitie- och handelsdep. är
statssekreteraren tillika
expeditionschef, i utrikesdep. med titeln
kabinettssekreterare.
Undei’ de olika D. sortera
samtliga förvaltande myndigheter. ■—
Tillsammanstagna benämnas D.
jämte Nedre justitierevisionen och
justitiekanslersämbetet (se dessa
ord) officiellt K. M : t s K a n s 1 i.
■—• En första ansats till
departe-mentalindelning i Sverige spåras
i Gustav II Adolfs fördelning av
ärendena mellan de 5
riksämbets-verken (se Kollegium). Av
dessa erhöll kansliet och dess
sekreterare snart en särställning
ss. central expedition för
samtliga ärenden. I Karl XII: s
kansliordning 1713 erhöllo de 6
k a n s 1 i expeditionerna
en fullt departemental myndighet
med cheferna ss. föredragande
hos konungen, förbigående rådet
och ämbetsverken. Under 1700-t.
minskades deras antal och
betydelse. 1809 års R. F.
bestämde antalet till 4 (vilka dock ej
omfattade justitie- och utrikes
ärenden), men deras chefer,
stats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
