Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Difteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Difteri—Digamma
322
diffust, ocli upplyser även
föremål, som befinna sig i skuggan.
Difteri’ ( av grek. difte’ra,
garvad hud). Med. Av Klebs-Löfflers
bacill förorsakad, som stänkfall
1. epidemier uppträdande,
smittsam halsinflammation, som sprids
med ut andningsluften och genom
av difteriprodukter sölade
föremål. Den angriper lättast barn
mellan 2 och 10 år, men ingen
ålder är skyddad. Friska
personer kunna vara ”bacillbärare”
(se d. o.). Diagnosen måste för
behandlingens och smittfarans
skull alltid ställas fortast
möjligt och genom mikroskopisk
undersökning. De lätta fallen av
D., vilka endast ge obetydliga
allmänna och lokala symtom,
kunna skiljas från halsfluss
endast genom den senare. De svåra
fallen äro lätt igenkännliga och
giva oroande allmänna symtom:
frysningar, hög feber, svaghet,
hastig puls, samt lokala från
tonsillerna över hela svalget
utbredda, gråbruna, tjocka,
fastsittande beläggningar (pälsar),
mycket dålig lukt ur halsen,
smärtor, ansvällningar av
lymfkörtlarna på halsen.
Inflammationen kan utbreda sig till näsan
samt till luftstrupen (krupp),
som kan tillstoppas av
beläggningen, varigenom fara för
kvävning uppkommer. Även
mellan-örat kan angripas.
Allmäninfektionen, som ofta förökas genom
tillblandning av starkt virulenta
varbakterier, ger anledning till
njurinflammation med äggvita i
urinen samt förlamningar av
olika muskler, oftast svalgets,
men även ögonens
(synrubbningar ), extremiteternas samt
hjärtat. Dessa förlamningar
uppträda såväl vid sjukdomens
höjdpunkt som under konvalescensen.
Hjärtförlamningen kan stundom
medföra plötslig död. I de
svåraste formerna av D. kan döden
inträda redan efter ett par dagar.
■— Behandlingen består främst i
insprutning av antidifteriserum
(se d. o.), stundom även på den
ännu friska omgivningen som
skydd mot smittan; personer,
som kunna misstänkas behäftade
med D., isoleras. Mängden av
serum är olika för olika fall.
Givet genast i tillräcklig dos är
dess verkan synnerligen effektiv.
Andra medel, ss. isomslag,
ispiller, sköljningar av halsen,
stimulerande och rogivande medel, äro
utan direkt verkan mot
sjukdomen. Vid krupp kan man för
att hindra kvävning införa ett
rör från munnen i strupen (se
Intubation) 1. öppna
luftstrupen med snitt (se T r a
-cheotomi). Difterisjuka
vårdas helst, kroupsjuka
ovillkorligen på sjukhus. — Veter. Se
Könssjukdomar.
Difteri’se’rum, detsamma som
antidifteriserum (se d. o.).
Difteri’toxi’n, difterigift, det
av difteribacillerna alstrade
giftet.
Difto’ng (grek. dVftongos,
dubbelvokal), i många
främmande språk vanlig dubbelvokal;
förekommer i nysvenskt
riksspråk blott i ord av främmande
ursprung, t. ex. augusti, paus;
däremot vanlig i dialekter, såsom
i gottländskan och skånskan.
Difyce’rk (av grek. difye’s,
dubbel, och ke’rkos, stjärt), se
Fiskar.
Difyodo’nt (av grek. difye’s,
dubbel, och odu’s, tand), se T ä n
-der.
Diga’mma (f), en i äldre
forngrekiska förekommande
bokstav, som betecknade närmast ett
v-ljud men som snart försvann
såväl i uttal som skrift och
en
11. — L e X. III. Tr. 31. 7. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
