Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dissonans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Dissonans—Distrikt
378
konstant benämnes di s s o c i a
-t i on skons tant en (1.
affi-nitetskonstanten) och är ett mått
på elektrolytens D. och därmed
dess förhållande i kemiskt
avseende. De flesta kemiska
reaktioner äro nämligen
ionreaktio-ner, så t. ex. reaktionen mellan
en bas och en syra till bildning
av ett salt. En bas är en kemisk
förening, som i vattenlösning
av-dissocierar hydroxyl-ioner, under
det att en syra innehåller
väte-ioner. Sammanblandas t. ex. en
lösning av natriumhydroxid med
ekvivalent mängd klorvätesyra,
bildas av syrans väte-ioner och
basens hydroxyl-ioner vatten,
som är en mycket svagt
disso-cierad kemisk förening, under
det att de positiva
natrium-ionerna och de negativa
klor-ionerna kvarbliva oförändrade i
lösningen. Basens alkaliska och
syrans sura reaktion ha därmed
försvunnit, . under det att den
neutrala lösningen visar
natrium- och klor-ionernas
karaktäristiska reaktioner. — D i s
-s o c i e’ r a, sönderdela.
Dissona’ns (av lat. dissona’re,
av dis, isär, och sona’re, ljuda),
missljud, kallas förhållandet
mellan toner, som tillhöra olika
klanger, ss. sekunder, septimor
och nonackord samt förminskade
och överstigande intervaller.
Under medeltiden räknades till D.
även terser och sexter.
Dissousgas [diso’-] (av fr.
dissoudre, upplösa), acetylengas,
löst i aceton (se A c e t y 1 e n).
Dista’l (av lat. dis, avsides,
och sta’re, stå), se Symmetri.
Dista’ns (fr. distance),
avstånd. — Astr. Se
Astronomiska koordinater. —
Distanse’ra, komma före,
lämna bakom sig.
Dista’nsminut, se Sjömil.
Di’stikon, plur. d i’ s t i k a
(grek., tvåradig), verspar,
bestående av en hexameter och en
pentameter.
Distingen, se Disablot.
Distinge’ra (lat. disti’nguere,
särskilja), utmärka framför
andra. — Disting e’rad,
skild från mängden, förnäm.
Disti’nkt (av lat. disti’nguere,
särskilja), tydlig. —
Distinkti o’n, åtskiljande, utmärkelse,
begreppsskillnad. —
Distink-t i’ v, utmärkande.
Distinktionskorpral, i armén
före 1914 högsta
underbefälsgraden (utom vid artilleriet). Se
F u r i r.
Di’stomum (av grek, dis, två
gånger, och sto’ma, mun), se
Sugmaskar.
Distorsio’n (av lat. dis, i sär,
och torque’re, vrida),
ledvrid-ning; med smärta, svullnad och
ofta blödning förenad, våldsam
tänjning, ev. slitning av de en
led omgivande ligamenten, utan
att ledändarna råka ur sitt
normala läge till varandra.
Behandlas med stillhet, våtvärmande
omslag och massage. Förväxlas
ofta med vrickning.
Distrahe’ra (lat. distraTiere,
draga isär), avleda
uppmärksamheten, förströ. — Distrait
[disträ’], fr., tankspridd. —
D i s t r ak t i o’ n,
tankspriddhet; förströelse.
Distribue’ra (lat.
distribu’e-re), dela ut, sprida; försälja
litterära alster mot provision.
Motsv. subst. distributio’n.
— Distribut ö’r, en som
distribuerar.
District [di’sstrikt], se
Storbritannien, Förvaltning.
Distri’kt (av lat. distrVngere,
spänna, draga åtskils), område;
officiell benämning på ett flertal
svenska förvaltningsområden, t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
