Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Dogg—Dogmhistoria
420
Dogg, se Hund.
Dogger [då’ggo], eng. namn
på juraformationens mell.
avdelning, i Tyskland kallad bruna
j u r a n.
Doggerbank [då’ggabængk]
(av dogger, äldre holl. namn på
stortorsk), vidsträckt sandbank i
Nordsjön omkr. 55° n. br., till
största delen belägen på ett djup
av 20—40 m. men med det högsta
partiet nående 13 m. under
havsytan. Bottnen består av sand,
möjligen delvis av
torvbildning-ar. D. är bekant för sin
rikedom på fisk och besökes av
fiskare från alla länder kring
Nordsjön, även från Sverige. •—
Under rysk-japanska kriget
besköt en rysk eskader på väg till
Öst-Asien 21—22 okt. 1904 en
trålarflottilj vid D., i tro att den
dolde japanska örlogsmän. Detta
ledde till en skarp konflikt
mellan England och Ryssland. — I
sjöslaget vid D. 24 jan.
1915 kämpade en brittisk
slag-kryssareskader under Beatty med
en tysk under v. Hipper. Efter
ett par timmars strid, varunder
bl. a. tyska kryssaren Blücher
sänktes och Beattys flaggskepp
Lion svårt skadades, avbröts
striden omkr. 110 km. fr.
Helgo-land.
Dogm (grek. do’gma, mening,
lärosats) användes inom teologin
i betydelsen en av ett kristet
samfund omfattad ”lärosats”.
Denna användning återgår
närmast på termens betydelse i
grekisk filosofi (där D. är liktydig
med faststående lärosats, från
vilken bevisningen kan utgå). Jfr
Dogmatik, Dogmhisto
r i a. — I vår tids allmänna
språkbruk har termen D., i
samband med en mer 1. mindre
allvarlig reaktion mot det kyrkliga
lärosystemet, fått betydelsen
”hindrande, ogrundad mening”.
Man talar om D. inom alla olika
grenar av vetandet (även inom
naturvetenskapen) och överhuvud
på olika områden av livet (t. ex.:
”partidogmer”). — I
överensstämmelse härmed har också
ordet dogm a’tiker tvenne
olika betydelser: 1) person, som
sysslar med att framställa det
kyrkliga lärosystemet; 2)
person, som utgår från trånga,
förutfattade meningar. Likaså d o g
-m a’ t i s k: 1) till det kyrkliga
lärosystemet hörande; 2)
klav-bunden, förutfattad, ofri.
Dogmati’k (av dogm; se d.
o.), den gren av teologin, som har
till uppgift att från principiella
synpunkter och ss. ett
sammanhängande helt framställa ett visst
kyrkosamfunds lärouppfattning.
Dogmati’sm (av dogm; se
d. o.), filosofisk term, som hos
Kant betecknade en ståndpunkt,
vilken söker bygga en metafysik
utan föregående prövning av vår
kunskapsförmågas räckvidd. I
mera generell bemärkelse
användes D. om varje filosofisk
ståndpunkt, vilken antager
möjligheten av metafysisk kunskap (se
Metafysik), gentemot den
skepticism, som helt bestrider
densamma. Jfr K r i t i c i s m.
Dogmhistoria (av dogm; se
d. o.), historien om de kristna
dogmernas uppkomst och
utveckling, resp, den gren av teologin,
som har till uppgift att utforska
och framställa denna historia. D.
är en jämförelsevis ny disciplin.
Dess första representanter
återfinnas bland upplysningstidens;
män vid slutet av 1700-t. I vår
tid är D:s förnämste bearbetare
Harnack, som bl. a. utgivit
Lehr-buch der Dogmengeschichte (4:e
uppl., 3 bd., 1909). På svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
