Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Dolomit-Alperna—Domarboken
428
talkhaltigare den är, desto
mindre fräser den för syra. Uppgår
halten av magnesiumkarbonat
endast till 10—30 %, kallas
bergarten dolomitisk
kalksten. — D. förekommer i de
flesta geologiska formationer; i
Sverige finnes den bl. a. i
Värmland och Närke. Där D. bildar
huvudbergarten i en bergskedja,
får denna ofta ytterst branta och
bisarra former med lodräta stup
och tornliknande toppar och
tinnar (t. ex. Dolomit-Alperna). —
D. användes till framställning av
bittersalt samt ss.
beskicknings-ämne i masugns- och basiska
järnfärskningsprocesser.
Dolomit-Alperna, grupp av
Alperna i Syd-Tyrolen, Italien.
Jfr Dolomit.
Doloro’so, con dolo’re (av
lat. do’lor, smärta), smärtfyllt.
Do’lus, lat., list, svek. 1.
Straffr. Varje brott på den
allmänna straffrättens område
måste vara begånget antingen
med rättsstridigt uppsåt, dolus,
eller av rättsstridig oaktsamhet,
cu’lpa. Eftersträvar den
handlande personen rättskränkningen
för dess egen skull eller för att
nå något avlägsnare mål, säges
dolus dire’ctus föreligga med
avseende på rättskränkningen.
Däremot är dolus indire’ctus
förhanden, då rättskränkningen,
utan att vara eftersträvad för
sin egen eller sina följders skull,
jämte sitt ändamål ingår som
beståndsdel i det totala
hand-lingsresultat, som den handlande
avsett. — I motsats till
förhållandet vid dolus är vid culpa
viljan icke riktad på en
rätts-kränkning, den handlande brister
blott i skyldig aktsamhet. I
lagen karaktäriseras culpa bl. a.
med orden ”Är någon
ouppsåt-ligen, genom vårdslöshet,
oförsik
tighet eller försummelse vållande
till––––” (Strafflagen 14: 9).
Dessa två skuldformer bilda
utgångspunkterna vid
strafflagarnas uppställande, och för
straffmätningen av varje särskilt brott
är dettas karaktär av culpa eller
dolus avgörande. Föreligger blott
culpa, tillämpas i regel lindrigare
straffbestämmelser. Jfr även
Kasus. — 2. Civilr. Se S k a
degöre 1 s e.
Dom [dåg], se Don.
Dom [dåm] (fr. döme),
domkyrka.
Dom, se Utslag.
Do’malde, mytisk sveakonung
av Ynglingaätten, son till Visbur.
Enligt Ynglingasagan (se d. o.)
dödades han efter tre års
missväxt av sina män ss.
försoningsoffer åt gudarna.
Do’mar, sagokonung i
Svealand, son till Domalde (se d. o.),
vars offerdöd bragte goda år
under D:s tid.
Domarboken i G. T. har sitt
namn av de personligheter ur
Israels tidigaste historia
(mellan Josua och Saul), benämnda
”domare”, om vilka den berättar
i sin huvuddel (3:7—16:31).
Domare betecknar här ett slags
mer 1. mindre tillfälliga
re-genter över Israel före
konunga-dömets införande. Åskådningen,
att de regerat över hela folket,
ävensom den
religiöst-pragma-tiska ram, i vilken de större
berättelserna insättas (Israel
avfaller till främmande gudar;
domarna uppträda ss. räddare ur
betrycket, då folket omvänder
sig; jfr den programmatiska
inledningen 2: 6—3: 6), härrör
tydligt från en bearbetande
samlares hand: med undantag för
uppenbart yngre stycken känna
berättelserna själva icke till
sagda pragmatism, och domarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
