Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Dorsal—Dortmund-Emskanalen
472
Dorpat. Universitetet (t. v.).
Det flyttades 1699 till Pernau,
återupprättades 1802 och hade
till 1895 blott undervisning på
tyska. Efter att tidigare varit
stängt av ryssarna blev det 1919
förvandlat till ett estniskt
stats-universitet, vid vilket flera
svenskar tjänstgjort som lärare.
På slottet Ratshof utanför D.
öppnades 1923 Estlands
nationalmuseum. — Historia,. D. anlades
1030 av ryssarna och kallades då
Jurjev, kom 1224 under
svärds-riddarna och var under
medeltiden medlem av Hansan. Efter
Tyska ordens upplösning blev D.
1558 erövrat av Ryssland, kom
sedan under Polen, men erövrades
1625 av Sverige. Under den
svenska tiden inrättades utom
universitetet även en hovrätt
i D. (1630). Upprepade gånger
utsattes D. för förödande
belägringar av ryssarna, vilka 1704
intogo staden, som sedan till
1917 hörde till Ryssland. — I
D. avslöts 1920 fred mellan
Sovjet-Ryssland och Estland samt
mellan Ryssland och Finland.
DorsaT (av lat. do’rsum,
rygg), se Symmetri.
Dorsetshire [då’sitsjo],
grevskap i s. England vid Engelska
kanalen. Huvudstad Dorchester.
230,000 inv.
Dorsiventra’1, d o r so ve n
-t r a’ 1 (av lat. do’rsum, rygg, och
ve’nter, mage), se Symmetri.
Dorsoalveola’rer, språkljud,
som artikuleras med tungans
rygg (do’rsum) mot övre
tand-vallen (alveolerna) ; t. ex. det
s. k. tje-ljudet i tjäna och känna,
vokalerna i och y.
Dorste’nia, växtsläkte (fam.
Mora’ceae). Roten, b e z o a r
-rot, av D. contraje’rva m. fl.
arter användes i Central- och
Syd-Amerika som medel mot
giftiga ormbett.
Do’rten, Adam, f. 1880, tysk
politisk agitator, före 1914
stats-advokat i Düsseldorf, bekant för
ett försök 1919 att lösrycka
Rhenprovinsen från Tyska riket
och bilda en självständig
Rhen-republik. D. har sedan spelat en
framträdande roll i den från
franskt håll understödda
separatistiska propagandan.
Dortmund [då’rtmont], stad i
Ruhrområdet i preussiska prov.
Westfalen, Tyskland, vid s.
ändpunkten av D.—Emskanalen (se
d. o.). D., som ligger i det
westfaliska stenkolsområdets centrum,
har betydande järn- och
stålindustri ävensom stora
bryggerier. Från D. utgå ett tiotal
järnvägslinjer. — D. tillhörde
under medeltiden hanseförbundet
och var fri stad till 1803. Under
Preussen kom D. 1815. Dess
moderna uppsving daterar sig från
gruvdriftens och järnindustrins
begynnande under senare hälften
av 1800-t.; sedan denna tid har
invånarantalet mer än
30-dubb-lats. 300,000 inv.
Dortmund — Emskanalen
[då’rtmont], kanalanläggning
mellan Dortmund vid floden
Em-scher och Nordsjön vid Ems’
mynning. D., som utfördes åren
1892—99, går i nordlig riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
