Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dromopetard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
.Drosophila—Drottningens centralkommitté
528
Drosophila, se Daggflugor.
v. Droste-Hiilshoff
[drå’ste-hyTlshåff ], Annette
Elisabeth, f. 1797, d. 1848,
baro-nessa, tysk författarinna,
tillhörde en gammal westfalisk
adelssläkt och tillbringade största
delen av sitt liv på familjens
egendomar i Westfalen, från
vars folkliv och natur hon
hämtade motiv för många av sina
dikter. Hennes lyrik utmärker sig
för åskådlighet, fast form och
djup naturkänsla. Bäst av
hennes prosaberättelser är Die
Ju-denbuche (1842), en förträffligt
berättad brottmålshistoria.
Drothem, socken i östergötl.
L, pastorat i Linköpings stift.
1,635 inv. — Treskeppig
stenkyrka, i sin nuv. form från
medeltidens slut.
Drots, drotsete (av lågty.
Drotzete, lat. da/pifer), kallades
fordom innehavaren av ett av de
förnämsta riksämbetena i de tre
nordiska länderna. I Danmark
förekommer D. redan i början
av 1200-t. och var då konungens
närmaste man och
ställföreträdare. I Sverige och Norge
omtalas ämbetet först något senare, i
Sverige första gången 1276, då
D. synes ha haft högsta rangen
näst konungen och räknades till
rådet. Dock blev ämbetet ej
alltid tillsatt, ej heller fanns någon
större skillnad i maktbefogenhet
mellan D. och marsken (se d.
o.). Ämbetet blev under 1300-t.
egentligen blott en aristokratisk
värdighet, som tilldelades någon
mäktig storman (t. ex. Bo
Jonsson Grip). Margareta tillsatte
icke någon D. i sina riken; med
undantag för tiden 1435—42
fanns sedan ingen D. i Sverige
till 1569. Ämbetet fick 1614 ny
betydelse; det blev då (till 1660)
förenat med presidentskapet i
Svea hovrätt. D. blev enl.
regeringsformen 1634 en av de fem
höga riksämbetsmännen
(riks-drots) samt hade överinseendet
över rättegångsväsendet. Karl XI
lät ämbetet stå obesatt efter 1686.
1787—1809 kallades
överpresidenten för rikets hovrätter D.
Drotsete, se D r o t s.
Drott, riktigare d r o 11 e n
(isl. drottinn, av drott, skara,
hird), den, som har hird, d. v. s.
hövding, konung; senare
benämning för Gud och för
Treenigheten (jfr S:t Drottens kyrka i
Visby) ; stamord till drottning.
Drottkväde (av isl. drott,
hird, krigarskara), isländskt
versmått; använt särskilt för
dikter, som föredrogos inför
hir-den (jfr Drott), d. v. s. främst
diapor. Det består av strofer om
åtta rader på sex stavelser;
raderna äro inbördes förbundna
genom konstmässiga allitterationer
och assonanser.
Drottning Charlottas sund,
n. inloppet till sundet mellan
Vancouvers ö och Kanadas
fastland.
Drottning Charlottas öar,
bergig och skogig ögrupp i Stilla
havet, utanför Kanadas kust,
tillhörande England. De största
äro Grahamön och Moresbyön.
Guld- och kolförekomster. 13,000
kvkm.
Drottningens
centralkommitté, en aug. 1914 på drottning
Viktorias initiativ, bildad
organisation för den enskilda
hjälpverksamheten under världskriget.
C., vars arbete underhölls genom
gåvor och penninglotterier,
stödde nödlidande och arbetslösa, tog
initiativ till barnbespisning,
sömnads- och matlagningskurser,
utdelade karbidlampor till
ljus-behövande fattiga familjer,
utlämnade spädbarnsutstyrslar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
