Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Drätt—Dröm
546
språkbruk betecknar D.
kommunernas, särskilt städernas,
finansförvaltning. Denna omhänder
-haves i Stockholm av en
drätselnämnd (se vidare
Stockholm, Kommunalstyrelse och
förvaltning) och i övriga svenska
städer av en
drätselkammare (se Kommun).
Drätt. 1. D. 1. drättaduk
kallas i s. Sverige en del av
”dragningen”, varmed stugan i
äldre tid vid högtidliga tillfällen
pryddes (”drogs”) kring väggar
och tak. D. är i regel en vit
linnevävnad med geometriska
mönsterränder av färgat ull- 1.
bomullsgarn. — 2.
Anspänningsanord-ning för enklare vagnar och
slädar, bestående av tvenne, genom
en tvärslå med varandra fast
förenade skaklar och fäst vid
åkdonet med en led, som möjliggör
rörelse av skaklarna i vertikal
led.
Dröbak, stad i Akershus fylke,
Norge, belägen vid
Kristiania-f jordens smalaste del,
Dröbak-s u n d. Badort. 2,100 inv.
Drög, enkel, grov kälke.
Dröglapp, hudveck,
nedhängande från undersidan av
nötkreaturens hals och bröst. D. är väl
utvecklad hos bergs- och
hög-landsraser samt vanl. större hos
han- än hos hondjur.
Dröjsmål, se Mora.
Dröm. Sä alldaglig än den
erfarenhet är, att man vid
uppvaknandet från sömnen kan erinra
sig de själsliga upplevelser av
större eller mindre livlighet, som
kallas D., så vanskligt har det
dock befunnits vara för
psykologin att besvara frågan,
huruvida D. alltid beledsagar sömnen
eller icke. Det gives t. o. m.
personer, som påstå, att de
överhuvud aldrig eller så gott
som aldrig drömma. Den danske
psykologen Alfred Lehmann, som
vetenskapligt undersökt D: s
problem, kom till den slutsatsen, att
då personer påstå sig aldrig
drömma, man städse måste räkna
med bristande förmåga av
själviakttagelse hos dem. Däremot
anser Lehmann, att en djup sömn
kan vara drömfri, ja, kanske
alltid är det, en uppfattning, som
blivit bestridd. Det är dock ett
faktum, att ju lättare sömnen
är, desto större blir ock
dispositionen att drömma. —■ Närmast
påminner D. till sin allmänna
psykologiska karaktär om det
sätt, varpå vår fantasi
understundom arbetar, då vi i vaket
tillstånd ge den fria tyglar. I
själva verket är en D. ett
komplex av hallucinatoriska
upplevelser, vilka under sömnen få
fritt spel och levande
verklig-hetsfärg, medan den sovandes
känning med yttervärlden är
upphävd eller åtminstone så
starkt reducerad, att hans
fantasivärld icke därav erhåller
nödigt korrektiv. Stundom kunna
livliga D. sä starkt göra sig
gällande, att de efteråt i
erinringen framstå ss. verkliga
upplevelser, och så ge
anledning till minnesvillor samt
därmed till oavsiktlig
lögnaktighet 1. fabulering. Dylikt
kan emellanåt iakttagas hos
fantasirika barn även under
psykiskt normala förhållanden samt
hos äldre personer i samband
med vissa former av psykoser
eller själssjukdomar (se d. o.)
och av de sjukdomar i
nervsystemet, som kallas neuroser (se d.
o.). Det blir ur denna synpunkt
naturligt, att man på mera
outvecklade kulturstadier allmänt
möter den föreställningen, att D.
innebär uppfattning av en
verklighet, i viss mån jämförlig med
18. — L e x. III. Tr. 6. 8. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
