Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duisburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Dulong—Dumas
572
lägga böterna (dessa även
kallade D. L morpgæld), vilka
helt 1. delvis gingo till konungen.
Dulong [dylå’g], Pierre
Louis, f. 1785, d. 1838, fransk
kemist och fysiker, direktör för
École polytechnique i Paris.
Utförde ett flertal betydelsefulla
fysikaliska och kemiska
undersökningar och upptäckte bl. a.
det explosiva klorkvävet (1811).
Tillsammans med A. Th. Petit
uppställde D. 1819 den s. k.
Dulong-Petits lag. Se
Atom sp. 829.
Duluth [djoloTh], stad i
Minnesota, För. Stat., vid v.
ändan av övre Sjön. På grund
av sina goda järnvägs- och
sjöförbindelser är D. utförselhamn
för de n.v. staternas
mineralprodukter. Trä- och järnindustrier.
100,000 inv.
Du’ma, ry., råd,
rådsförsamling; under de äldsta tsarerna i
Moskva namn på det av bojarer
sammansatta riksrådet, vilket
handlade alla statsangelägenheter
och i förhållande till tsaren
tidvis intog en mycket mäktig
ställning. Peter I avskaffade denna
institution. På Katarina II :s tid
infördes D. som benämning på
städernas borgarrepresentation
(stadsduma), ett slags
stadsfullmäktige, och 1905 blev det
namn på den då tillkomna ryska
nationalrepresentationen,
vanligen kallad r i k s d u m a. Se
vidare Ryssland.
Dumas [dyma’]. 1. Jean
Baptiste D., f. 1800, d. 1884,
fransk kemist, känd för sina
atomviktsbestämningar och en av
honom utarbetad ännu använd
metod för bestämning av ämnens
gastäthet. — 2. Alexandre D.
(D. pére [pär], D. den äldre),
f. 1803, d. 1870, fransk
författare, son till en av Napoleons
Alexandre Dumas d. ä. Målning av
Honoré Daumier.
generaler, Alexandre Davy
D. (d. 1806), och sonson till en
kreol och en negress. D:s
romaner (omkr. 250 volymer) ha en
äventyrlig handling med en
romantiserad historisk verklighet
som bakgrund men visa också en
obestridlig berättartalang, som
gjort Le comte de Monte Cristo
(1844—45; Grefven af Monte
Christo, 1846) och Les trois
mousquetaires (1844; De tre
musketörerna, 1846) med dess
fortsättningar, Vingt ans apres
(1845; Myladys son, 1847) och
Vicomte de Bragelonne (1848;
sv. övers, s. å.) till några av
världslitteraturens mest lästa
verk. Med Henri III et sa cour
(uppf. i Paris 1829; Henrik III
och hans hof, uppf. 1836), som
var det första av romantikens
dramer, som nådde scenen, vann
D. en stor framgång. Han skrev
sedan en rad dramer, oftast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
