Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsvalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Edsvalla—Edvard
702
1920, led. av
organisationskommittén för Olympiska spelen
1912. Led. av styr, för Sveriges
Centralförening för idrottens
befrämjande, ordf, i Sv.
Idrotts-förb. 1901—04, v. ordf, i Sv.
gymn.- och idrottsfören: s
riks-förb. sedan 1914, en av dettas
stiftare. — 2. David E., f.
1873, bildhuggare. E:s
skulpturala begåvning framträder
särskilt i en rad kraftfulla
porträtthuvuden, bl. a. av Axel Romdahl
(Göteborgs museum) och Ernest
Thiel (hos denne). — 3. Anna
E., f. 1884, sopransångerska,
debuterade på operan i Sthlm 1914,
engagerad där sedan 1915.
Edsvalla, sulfit- och
spritfabrik i Nors skn, Värml. 1., vid
Norsälven. Tillhör a. b. Edsvalla
bruk, grundat 1903, som förr
även bedrivit järntillverkning vid
E. Vid E. ligger även ett
träsli-peri, tillhörigt Fryksfors a. b.
Edsviken, milslång saltsjövik
n. om Stockholm, med mynning
vid Stocksund mellan Stora och
Lilla Värtan.
Edsvära, socken i Skarab. L,
jämte N. Vånga och Kvänum
pastorat i Skara stift. 1,035 inv.
Edsöreslagar (fsv. ep-söre,
edgång) . Den s. k.
edsöreslagstift-ningen på 1200-t. är att anse som
det första försöket till svensk
rikslagstiftning. Konungen och
de förnämsta stormännen
över-enskommo om påbjudande av
vissa regler, som de med ed
förbundo sig att hålla och försvara.
Först genom landskapstingens
godkännande blevo dessa påbud
(edsören) lag. De första E.
utfärdades av Birger Jarl: om
hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och
tingsfrid. De kallades även
”fridslagarna” och finnas bevarade som
en del av östgötalagens
edsöres-balk (kap. 1—16). Senare till-
kommo nya E. genom Alsnö
stadga 1279 och Skänninge stadga
1284 (om kungsfrid). Brott mot
E., edsöresbrott, skulle
avdömas av konungens räfsteting.
De belädes med strängare straff
än andra brott. Tid efter annan
upptogos nya kategorier av brott
som edsöresbrott. Begreppet E.
bortföll först i strafflagen 1802.
Jfr Landskapslagar.
Educe’ra (lat. educa’re),
uppfostra. — Edukatio’n (fr.
éducation), uppfostran.
E dur, durtonart med e till
grundton och fyra t-förtecken,
för f, c, g och d. Parallelltonart:
ciss moll.
Edvard, angélsachsiska
konungar. — 1. E. den äldre,
d. 925, son till Alfred den store.
Kämpade framgångsrikt mot
danskarna och erkändes
slutligen som konung över hela
England. — 2. E. B e k ä n n a r e n,
f. omkr. 1004, d. 1066, son till
Ethelred II. Uppfostrades i
Nor-mandie under det danska
herraväldet i England men valdes
efter den danska konungaättens
utdöende till konung 1042. Svag
och osjälvständig, leddes E.
fullständigt av gunstlingar,
mestadels normander, och lovade att
göra sin frände Vilhelm
(Erövra-ren) till sin efterträdare,
varigenom den normandiska erövringen
förbereddes. Den verkliga
makten innehades under tiden av
jarl Godwin och senare av
dennes son Harald. E. grundläde den
berömda Westminster Abbey i
London, där han begrovs.
Kanoniserades 1161. — Jfr England.
Historia.
Edvard, konungar av
England. — 1. E. I, f. 1239, d. 1307,
efterträdde 1272 sin fader
Henrik III. Deltog vid dennes sida
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
