- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
717-718

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeiska havet - Egeisk kultur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

717

Egeisk kultur

718

Sommar. Målning av Halfdan Egedius.

landförbindelse. E:s djupaste del
(intill 2,249 m.) är det s. k.
K r e t i s k a havet n. om Kreta.
Återstoder av det nu sänkta
landets bergskedjor finnas ännu i
form av en stor mängd öar och
ögrupper, främst Kykladerna
samt N. och S. Sporaderna. På
dessa öar (t. ex. Tera)
förekommer ännu vulkanisk verksamhet.
Genom sundet vid Dardanellerna
står E. i n.ö. i förbindelse med
Marmarasjön, Bosporen och
Svarta havet. E: s areal uppskattas
till c:a 200,000 kvkm.

Ege’isk kultur, benämning på
den förhistoriska utvecklingen
kring Egeiska havet och främst
på Greklands kulturutveckling
under sten- och bronsålder (c:a
3000 — 1100 f. Kr.).
Uttrycket avser icke en enhetlig

kulturtyp. I samma mening
användes ofta termen p r e h el
-lensk kultur. —
Utgångspunkt för studiet av Greklands
utveckling under sten- och
bronsåldern erbjuder — utom de
inhemska förutsättningarna — i
främsta rummet kunskapen om
den betydligt tidigare, storslagna
utvecklingen i Asien och Egypten
(jfr Egypten och B a b y 1 o
-ni en). De egeiska länderna
tillhöra gränslanden mellan denna
bronsålderns kulturvärld och
omgivande barbariska länder. —
Fynd från stenåldern ha hittills
gjorts huvudsakligen i Tessalien,
där de visa stark frändskap med
Donauområdets yngre
stenålders-kultur, och på Kreta. — Vid
slutet av stenåldern bli
kulturinflytelser från Egypten påtagliga på
Kreta, bl. a. kunskapen om
metallernas bruk. Bronsålderskulturen
på Kreta kallas efter
sagokonung-en Minos minoisk. Primitiva
skeppsbilder ge snart en märklig
illustration till förbindelserna
över havet. Kretas första
metall-kultur, som allt rikare utvecklas
under fortsatt egyptiskt
inflytande fram emot 2000 f. Kr., brukar
kallas tidigminoisk. De
dithöran-de kulturlagren äro främst
karaktäriserade av lergods med mörka
glansfärg- (Firnis-) ornament på
kärlens ljusa yta, eller lergods,
som helt överdragits med svart
glansfärg och sedan prytts med
ornament i vitt — de två också
för hela den senare förhistoriska
utvecklingen betydelsefullaste
de-korationssystemen. Den
tidigmi-noiska metallkulturen har spritts

Den egeiska kulturens perioder.

Kreta Fastlandet Öarna

3000—2000 tidigminoisk tidighelladisk tidigkykladisk

2000—1600 mellan- » mellan- » mellan- »

1600—1100 sen- » sen- » sen- »

1. mykensk

Ord,

som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free