Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Egypten
750
Egypten. Pyramiderna vid Gize.
stå under regeringens
överinseende. Dessutom finnas
utländska skolor. En stor
muhammedansk teologisk högskola finnes
i Kairo (inrättad 988). I Kairo
finnes även ett arkeologiskt
museum och ett bibliotek. Den
elementära skolbildningen är
officiellt obligatorisk. — E: s mynt är
egyptiskt pund, utgörande 100
pi-astrar. — Historia. DEN
FORN-EGYPTISKA KULTURENS TID
( —332 f. Kr.). Vid inträdet
i historisk tid framstår den
egyptiska kulturen såsom nästan
fullt färdigbildad. Rörande dess
ursprung och tidigare öden är
så gott som intet känt. Man kan
sluta sig till att landet urspr.
varit uppdelat i mindre,
sinsemellan rivaliserande kultcentra,
som så småningom konsoliderat
sig till tvenne statsbildningar,
N ordriket (deltat) och
Syd-riket. Dessa båda lyckades M e
-nes från Tis i Sydriket omkr.
3400 f. Kr. förena till ett välde.
De efter honom följande
härskarna i E. pläga indelas i dynastier
efter föredöme av den egyptiske
prästen Maneto, vilken omkr.
300 f. Kr. på grekiska skrev ett
numera till största delen förlorat
verk över E: s historia. Denne
räknade från Menes till
Alexander den store 30 dynastier, varav
några dock måste hava regerat
samtidigt. Ehuru synnerligen
godtycklig har denna indelning
såsom praktisk blivit allmänt
bruklig. Om de två första
dynastierna (omkr. 3400—2980 f. Kr.)
veta vi ej mycket. Efter dem
vidtager emellertid en period av
stor kraftutveckling, det s. k.
gamla riket (3:e—6:e
dynastierna, omkr. 2980—2475 f. Kr.).
En rad utmärkta härskare höjde
landet till ett förr ej känt
välstånd och genomförde en strängt
organiserad förvaltning. Om
deras makt vittna storartade
byggnadsföretag, ej minst de väldiga
pyramider, de läto uppföra till
gravar åt sig. De största äro de,
som uppförts åt C h e o p s,
C h e f r e n och Mykerinos
(samtl. tillhörande 4:e
dynastin). Residens och säte för
regeringen var under denna tid
Memfis. Efter 6:e dynastins slut
började en kamp om tronen
mellan olika distriktsfurstar, som
kort förut synas ha fått ärftlig
rätt till sina ämbeten och till
följd därav blivit allt
självständigare, tills slutligen den
från Tebe härstammande 11 :e
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
