Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldsättning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Eldsättning—Eleale
842
Spis i kungsgemaket i Kalmar slott
(1657).
först under 1500-t., men av
allmogen upptogs den i allm. först
mot 1800-t:s slut. — En annan
ugnstyp var järnugnen, en kubisk
låda av gjutjärnshällar. I regel
ägde den karaktären av sättugn,
d. v. s. det eldades icke i den,
utan den matades med glöd från
köksspisen. Typens huvudsakliga
utbredningsområde hos oss är
Syd-Sverige, och hos allmogen
där har den förekommit ända in
i vår tid. En ieke ringa inhemsk
tillverkning av järnugnar bedrevs
fr. o. m. 1600-t., i synnerhet vid
småländska järnbruk. I våra
västsvenska landskap förekomma
även talrika, i Norge tillverkade
järnugnar, som äro verkliga E.
(vindugnar). Järnugnarna ha i
regel en präktig dekorativ
utstyrsel. — I våra tider ha
moderna, mera ekonomiska spis- och
ugnsformer i stort antal
konstruerats, t. ex. järnkaminer och
järnspisar. I samband med nya
typer av bränsle, gas och
elektricitet ha därför avsedda spistyper
framträtt. Kakelugnarna som
rumseldstäder ha ganska allmänt
fått vika för en för hela bostaden
eller huset gemensam E. (se
Uppvärmning).
Eldsättning 1.
tillmak-ni n g, gammal
bergbrytnings-metod, som tillgick så, att berget
upphettades med vedbrasor,
varvid det blev så skört, att det
efter avsvalningen med lätthet
kunde brytas. Metoden gav gott
utbyte, om berget var fast och
sprickfritt, ss. i Sala. E. ägde
rum på lördagseftermiddagen;
på måndagen kunde brytningen
börja och fortgick sedan veckan
igenom. E. begagnades långt in
på 1800-t. i gruvor, som ägde god
tillgång på ved.
Eldverkan, verkan av eld från
olika slag av vapen. E. belyses
bäst av orsakerna till
stridsför-lusterna. Under 1870—71 års
krig föranledde infanterielden
omkr. 90 % av förlusterna,
artillerielden 8 % och andra
orsaker 2 %. Motsvarande siffror
under rysk-japanska kriget voro
83, 16, resp. 1 %. Under
världskriget voro — enligt statistik av
franska sjukvårdsväsendet 1917
och 1918 — 13,3 % av förlusterna
orsakade av kulor från
kulsprutor och handvapen, 56 % av
artilleriprojektiler, 8,5 % av
handgranater och 23,2 % av andra
orsaker.
Eldyta, den yta, genom vilken
värmen övergår från rökgaserna i
eldstad och rökkanaler till det
föremål, som skall uppvärmas.
ETea, lat. VeTia, grekisk
koloni i s. Italien, s.ö. om
Paes-tum, anlagd omkr. 540 f. Kr. Jfr
E 1 e a t e r.
EleaTe, moabitisk stad i
öst-Jordanlandet, ungefär 3 km. n.
om Hesbon, tillsammans med
vilken den städse omtalas; nu en
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
