Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Elektriska maskiner
880
kronmotorn kan även utföras som
enfasmotor men erfordrar
då särskilda hjälpmedel för
igångsättningen, enär den i
motsats till trefasmotorn icke
utvecklar något vridande moment
vid stillastående. En i gång
varande trefasmotor, för vilken en
tilledning brytes, fortsätter att
gå som enfasmotor men löper då
fara att bliva överbelastad och
taga skada, ett ofta inträffande
fel, som på ett 1. annat sätt
måste förebyggas. Den flerfasiga
asynkronmotorns lätta
igångsättning och synkronmotorns
goda driftegenskaper äro
förenade hos den av svensken E.
Danielsson uppfunna s. k. au t o
-synkronmotorn, vilken
igångsättes som asynkronmotor
och därefter genom införande av
likström i rotorn förvandlas till
synkronmotor. Utom
asynkronmotorn ha ett par andra
konstruktioner av självstartande
växelströmsmotorer ’fått större
betydelse. Dessa benämnas k o
m-m u t a t o r motorer och
utföras för såväl enfas- som
trefasväxelström. Enfasmotorerna äro
dels seriemotorer, dels
repulsions-motorer. Seriemotorn
bygges på samma sätt som en
lik-strömsseriemotor med den
huvudskillnaden att även fältet
ut-föres av plåtar. Då ju en
likströmsmotor byter
rörelseriktning, om endera fält- eller
ankarström kastas om, kan vilken
likströmsmotor som helst kan
användas för enfasväxelström.
Likströms- och
växelströms-seriemotorerna ha samma
egenskaper och ha därför fått
användning till samma ändamål
(t. ex. järnvägsdrift). R e p u 1
-sionsmotorns konstruktion
är densamma som seriemotorns
med den skillnaden, att ankaret
kortslutes genom borstarnas
förbindning. I ankarlindningen
induceras på grund av
transformatorverkan en ström, som ger ett
moment med huvudfältet. Genom
vridning av borstbryggan över
kommutatorn kunna hastighet och
rörelseriktning regleras.
Repul-sionsmotorn användes, därför,
där mjuk igångsättning och
noggrann hastighetsreglering
erfordras. För båda de beskrivna
typerna gäller, att strömmens
periodtal måste vara lågt (15—
25), om gnistfri gång och god
verkningsgrad skola erhållas.
T ref a
skommutatormo-t o r e r användas trots deras låga
verkningsgrad, där noggrann
hastighetsreglering erfordras.
Rotor-lindningen kopplas, med 1. utan
användande av transformator, i
serie med statorlindningen.
Hastighetsreglering sker genom
förskjutning av borstarna. — III.
Omformare, eller, som de i
motsats till transformatorerna
benämnas, roterande omformare,
användas för - förvandling av
växelström till likström eller för
förändring av växelströmmars
periodtal. Dylika maskiner äro
motorgeneratorer,
enankaromfor-mare och kaskadomformare. M o
-torgeneratorn består av
tvenne mekaniskt hopkopplade
maskiner, en synkron 1. asynkron
växelströmsmotor och en
lik-strömsgenerätor. Bättre
verkningsgrad erhålles, om
maskinerna sammanbyggas till en en
-ankaromformare, bestående av ett stillastående fält, matat
med likström, och ett ankare med
likströmslindning, vilket
förbin-des å ena sidan med en
kommuta-tor, som avger eller mottager
likström, å andra sidan med
släp-ringar, som mottaga 1. avge
växelström. Kaskadomfor-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
