Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Elisabet
946
Elisabetskyrkan i Marburg.
Under inverkan av E:s exempel
uppväxte snart på en mångfald
platser liknande
barmhärtighetsinrättningar. — Efter E. ha
uppkallats dels elisabetinnor,
en på 1300-t. stiftad nunneorden,
dels Elisabetssystrar,
medlemmar av den 1842 stiftade
S:t E 1 i s a b e t s f ö r e n i n g
-e n, som ägna sig åt sjuk- och
fattigvård. I Sverige inkommo de
1876. Nu verka i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Gävle omkr.
40 systrar.
Elisabet, svenska furstinnor.
— 1. E. (Isabella), f. 1501,
d. 1526, Sveriges, Danmarks och
Norges drottning, syster till
kej-sar Karl V, 1514 gift med
Kristian II, som hon 1523 följde i
landsflykt. — 2. E., f. 1549, d.
1597, Gustav I:s och Margareta
Leijonhufvuds yngsta dotter,
1581 gift med hertig Kristofer av
Mecklenburg.
Elisabet (eng. Elizabeth
[ili’zabeth]), drottning av
England, f. 1533, d. 1603, dotter till
Henrik VIII och Anna Boleyn,
efterträdde 1558 sin halvsyster
Maria på tronen. Efter ett uppror
1554 till E:s förmån utsatte
Maria henne för ständiga
förföljelser och sökte förgäves utesluta
henne från tronföljden. Ehuru ej
avgjort antikatolsk, var E.
fientlig mot påveväldet och tog till sin
uppgift att omintetgöra Marias
katolska reaktionsverk och
fullfölja reformationen. Genom flera
parlamentsbeslut 1559 och senare
utformades den anglikanska
kyrkan i sin slutgiltiga form. Då
E. avvisade alla friare — Filip
II av Spanien, Erik XIV av
Sverige m. fl. — ansågs den
katolska Maria Stuart av
Skottland som tronarvinge. Själv
mindre än sin omgivning oroad
Drottning Elisabet av England. Målning
av Zucchero.
därav, lät E. dock förmå sig att
låta fängsla Maria vid hennes
flykt till England 1568. Sedan
flera upprorsförsök gjorts till
hennes förmån av katolikerna,
som betraktade E. som
usurpa-tor, förmåddes E. slutligen att
låta avrätta henne 1587. Detta
gav Filip II anledning till öppet
krig mot England, vilket trots
en seger över ”armadan” 1588 var
en allvarlig fara för landet
under många år. I övrigt var E:s
regering fredlig; landet blev ett
av tidens mest välmående och
den ledande protestantiska
stormakten. Med den skicklige lord
Burleigh vid sin sida förde
E. en kraftfull utrikespolitik och
understödde Nederländerna och
hugenotterna. — Hos E.
förenades intelligens och statsklokhet
med flera osympatiska drag:
snålhet, vankelmod och en
fåfänga, som kom henne att välja
till grunstlingar smickrare som
Leicester och Essex. Då hon
emellertid i all sin egenmäktighet
respekterade hävdvunna
styrelse
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
