Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epigraf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Epigraf—Epikureismen
1118
efterbildare, mer 1. mindre
osjälvständiga, av större konstnärer,
skalder, vetenskapsmän etc.
Epigra’f (grek, epigrafe’),
inskrift, tänkespråk. — E p i g r a
-f i’ k, vetenskap, som sysslar med
tolkningen av forntida inskrifter.
— Epigra’fiker,
inskrifts-forskare. — Epigra’fisk, till
epigrafiken hörande; på mynt
eller medalj den sida, som bär
inskrift och bild.
Epigra’m (grek. epi’gramma,
inskrift) kallades urspr. den
korta inskriptionen på en
gravsten 1. en offergåva, men redan
under antiken övergick ordet att
betyda en vanl. i form av ett
distikon (se d. o.) avfattad dikt,
som strävar efter att kortfattat
och tillspetsat ge uttryck åt en
reflexion, ofta av satirisk art. ■—■
Epigramm a’tiker,
författare av E. — E p i g r a m m
a’-t i s k, kortfattad, fyndig och
slående.
Epigra’mmata figura’ta, lat.,
bildverser (se d. o.).
Epigy’n (av grek, epi’, på,
och gyne’, pistill), se Blomma.
Epi’k, berättande .(episk)
diktning. — E’ p i k e r,
författare av epos (se d. o.).
Epika’rmos, f. omkr. 540, d.
omkr. 450 f. Kr., grekisk
komediförfattare, levde och verkade på
Sicilien. E. skrev ett stort antal,
nu så när som på några fragment
förlorade komedier på dorisk
dialekt, vilka äro de äldsta av alla
grekiska komedier.
E’piker, se Epik.
Epikere’m (grek. epikei’rema),
se Slutledning.
Epikte’tos, f- omkr. 50 e. Kr.,
grekisk filosof, slav, senare
frigiven. Se Stoicismen.
Epikurei’smen, en efter den
grekiske filosofen E p i k u’ r o s,
Epikuros. Grekisk marmorbyst.
f. 341, d. 270 f. Kr., uppkallad
filosofisk skola. Epikuros anslöt
sig i sin världsförklaring med
vissa modifikationer till
Demo-kritos’ atomistik (se d. o.) och
i sin kunskapsteori till
empirismen (se d. o.). I sin praktiska
filosofi röjer Epikuros frändskap
dels med Demokritos, dels med
kyrenaiska skolan; liksom denna
bestämmer han det högsta goda
såsom lust (grek, hedone’), dock
icke i betydelse enbart av
ögonblickets njutning, utan
väsentligen i form av livslång frihet
från lidande och bekymmer,
ataraxi’a, och en därav betingad
sinnesro och andlig harmoni. Den
andliga lusten (resp, olusten) ger
han en långt större betydelse än
den kroppsliga. Han kräver
självbehärskning inför livets lockelser
samt (till en viss grad liksom
stoicismen) strävan efter den
vises ideal. I Epikuros’ trädgård
hade skolan sin medelpunkt, tills
den troligen på 300-t. e. Kr.
utslocknade. Av Epikuros’ väldiga
produktion är endast föga
bevarat. Av hans under sista årh. f.
Kr. levande anhängare greken
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
