Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estniska språket och litteraturen - Estournelles ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
d’Estournelles de Constant—Estrup
1224
flera olika dialekter, men
litteraturspråket sammanfaller närmast
med Reval- 1. nordestniskan (se
vidare Finsk-ugriska
språk). — Ss. skriftspråk
förekommer estniskan först på
1600-t., då en del religiösa
skrifter översattes till detta språk.
Folkdiktningen är mycket rik och
nära besläktad med de finska
”runorna”. 1906 hade
upptecknats 50,000 folkdikter och 10,000
folksagor. Under intryck av
Kalevala samlade F. K r e u t z
-w a 1 d 1857—61 flera av dessa
folkdikter till ett epos
Kalevi-poeg. Detta ökade intresset för
den estniska folklitteraturen och
bidrog till uppkomsten av en
nationalmedveten estnisk
litteratur. 1873 grundades i Dorpat ”det
estniska litteratursällskapet”,
med ändamål att höja och
utveckla det estniska språket.
Samtidigt utgav J. W. J a n n s e n
den första estniska tidningen,
Perno Postimees, vilken följdes av
ett 20-tal andra estniska
pressalster, som i hög grad bidragit
till skapandet av det estniska
nationalitetsmedvetandet.
Sedermera ha flera författare varit
verksamma, t. ex.
romanförfattarna E d v. W i 1 d e och Ernst
Peterson, den förre realist,
den senare naturalist, samt
dramatikern Au g. Kietsberg.
d’Estournel!es de Constant
[detornäTl dø kåij sta’i) ], Paul
Henri Benjamin B a 1
-1 u a t, f. 1852, baron, fransk
politiker och fredsivrare. E. har varit
livligt verksam i den
internationella skiljedomssakens tjänst och
erhöll 1909 Nobelska fredspriset.
Estra’d (fr. estrade, gata),
upphöjd plats 1. tribun för
uppträdande.
Estragon, V i n a i g r e d’ E.
[vinä’gr d^str agå’ij ], se
Dragon.
E’strar (sing. e’ s t e r), A1
-kylsalter, organiska
föreningar, motsvarande den
oorganiska kemins salter. De uppstå
jämte vatten genom reaktion
mellan syror (oorganiska 1.
organiska) och alkoholer. E. äro
emellertid ej elektrolytiskt
dissocie-rade. Till E. räknas bl. a.
fetter-na, i vilka alkoholen glycerin är
bunden vid fett- och oljesyror.
Estrées [ästre’], fransk
adelssläkt. Bland dess medlemmar
märkes Gabrielle d’E., f.
1573, d. 1599, älskarinna åt
Henrik IV av Frankrike, vilken
upphöjde henne till hertiginna de
Beaufort. Hennes och Henrik
IV: s son César blev stamfader
för huset V e n d ö m e.
Estre’Ila, S e r r a da E.,
bergskedja i mell. Portugal.
Högsta toppen, Malhäo da
Estrella, 1,993 m.
Estremadu’ra. 1. Landskap i
Spanien, bestående av
provinserna Badajoz, kring övre Guadiana,
och Cåceres, kring övre Tajo.
Stor får- och svinavel. 1,060,000
inv. — 2. Provins i Portugal,
omfattande kuststräckan n. och s.
om Te jos mynning. Bördigt
åker-bruksland med vinodling.
1,550,000 inv.
Estridska ätten, den
konungaätt, som regerade i Danmark
1047—-1412. Dess stamfader var
Sven, son till Knut den stores
syster Estrid. E. utdog på
svärdsidan med Valdemar Atterdag
1375, på spinnsidan med
Margareta 1412.
E’strup, Jacob B r ö n nu m
Scavenius, f. 1825, d. 1913,
dansk politiker, konseljpresident
1875—94. E., som till yrket var
lantbrukare, debuterade i
riksdagen (1854—55) ss.
oppositions
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
