Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etylalkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Etylalkohol
1250
slutna kylapparater till en för
jäsning gynnsam temperatur,
c: a 15° C. Jäsningen sker i
jäskar av trä, cement L
emalje-rad plåt, varvid den använda
jästen kan vara antingen
pressjäst, erhållen i
bryggerier, som tillämpa
överjäsnings-metoden, 1. k o n s t j ä s t,
framställd på en särskild mäsk,
varvid man sökt tillintetgöra de
jästsvampar, som åstadkomma
smörsyre- och ättiksyre jäsning,
men i stället sörjt för att jästen
innehåller mjölksyrebakterier,
som undertrycka en del andra för
alkohol jäsningen ogynnsamma
bakterier. Jäsningen kontrolleras
med termometer och areometer.
Då den efter c:a 3 dagar är
slutförd, innehåller mäsken 7 a 12
% E. jämte en del andra vid
jäsningen bildade produkter,
bl. a. finkelolja. Ur den sålunda
ut jästa mäsken f ramställes r å
-sprit med c:a 80 % E. genom
destillation. Den i det närmaste
alkoholfria
destillationsåtersto-den benämnes d r a n k, ett
viktigt fodermedel. Om
framställning av finsprit se
Bränn-vi n sp. 708. — Vid framställning
av E. ur sockerhaltiga råmaterial
äro processerna endast jäsning
och destillation. De råämnen, som
därvid komma i fråga, äro i
främsta rummet sockerrör,
sockerbetor och melass. I Sverige
användas de tvenne sistnämnda
men spela för framställning av E.
en ganska underordnad roll. —
Alkoholhaltiga råmaterial behöva
endast underkastas destillation.
Till denna grupp höra i främsta
rummet vin och avfall från
vinframställningen. —
Cellulosahal-tiga råmaterial äro viktiga för
vårt land. På 1860- och 1870-t.
tillverkades E. av renlav, men
produkten fann ej väntad
av
sättning, och fabrikationen
ned-lades därför. Av större betydelse
är alkoholframställningen ur
avfallslut från
sulfitcellulosafram-ställningen. Luten håller c:a 2 %
jäsbart socker, och efter jäsning
innehåller vätskan c:a 1 % E.
Genom destillation fås 95 a 96
%-ig råsprit. Förtjänsten av att
ha lyckats tillvarataga sockret
i sulfitluten tillkommer de
svenska ingenjörerna J. A. Wallin och
G. Ekström, som 1908 hade
ut-experimenterat de metoder för
sulfitspritframställning, som
numera tillämpas i Sverige. —
Framställning av E. i Sverige
sker numera i ett begränsat
antal brännerier, som indelas
i lantbruk sbränner ier,
vilka avverka spannmål,
rotfrukter, melass o. d., s u 1 f i t b r ä
n-n e r i e r, som utvinna sprit ur
sulfitlut, och jästfabriker,
vid vilka E. erhålles som
biprodukt. Under tillverkningsåret Vm
1921—“/s 1922 voro i
verksam-net 107 lantbruksbrännerier,
därav 67 i Kristianst. 1. De
tillverkade tillsammans 18,6 mill. 1.
brännvin (reducerat till
normalstyrka med 50 % E.), därav
11,6 mill. 1. i Kristianst. 1.
Sul-fitbrännerierna voro till antalet
20, därav 6 i Gävleb. 1. och 6
i Västernorrl. 1. Hela
tillverkningen av sulfitsprit var 13,9
mill. L, därav 4,3 mill. 1. i
Gävleb. 1. och 5,0 mill. 1. i
Västernorrl. 1. Vid jästfabrikerna, till
antalet 8, tillverkades 8,2 mill.
1. De för framställning av
spriten använda råämnena utgjorde
189,792 dt. spannmål, 953,534 hl.
potatis, 87,136 hl. betor, 71,800
kg. grästärkelse, 6,029,000 kg.
melass och 276,700 kg. sirap. Vid
lantbruksbrännerierna åtgingo för
1,000 1. brännvin av
normalstyrka: 216 kg. spannmål, 56 hl.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
40. — Le x. III. Tr. 10. 9. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
