Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Expressionism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Expressionism
1322
T. v. Danserska. Relief i musselkalksten av Carl Milles. — T. h. Dansen. Målning
av Henri Matisse.
dock de väsentliga dragen i
denna; till ett fullständigt
upphävande av densamma, skapandet
av målningar, som ingenting
”föreställa”, går blott en ytter
-lighetsriktning, främst
representerad av Kandinsky (se d. o.). —
Genom det medvetna
avlägsnandet från naturen bryter E. en i
stort sett alltsedan renässansen
fortlöpande utveckling i den
europeiska konsten; i stället söker
den sina förebilder i den
medeltida och vissa områden av den
orientaliska konsten samt i de
primitiva konstyttringarna såväl
hos naturfolken som hos barnet
(den riktning, som särskilt tagit
intryck av de senare, brukar
kallas naivism, se d. o.).
Stundom sammanfattas under E. även
kubism och futurism (se
dessa ord), men vanligare är att
skilja dessa riktningar åt. —
Inom måleriet framträder E.
främst som en strävan efter
rytmisk komposition och ren färg.
Medan för impressionismen
återgivandet av motivet var
huvudsaken, blir för E. själva bilden
det väsentliga. Duken uppfattas
som en yta, som skall dekoreras,
och av hänsyn till kompositionen
förenklas och stiliseras motivet.
Även färgen får en övervägande
dekorativ betydelse. Mot
impressionismens sönderdelande av
färgen i fina, i varandra förtonande
valörer står E: s dyrkan av de
rena, enkla färgerna. Redan
under 1800-t:s slut spåras i
Frankrike tendenser av ovan antydd
art. Cézanne, Gauguin och van
Gogh förebåda E., som fullt
utbildas omkr. 1900 av Matisse, i
vars ateljé konstnärer från olika
delar av världen tillägnat sig den
nya riktningen. Särskilt har den
spritt sig till Tyskland, Ryssland
och de skandinaviska länderna. I
Sverige framträdde E. omkr. 1910
i en av Matisse påverkad form
hos Grünewald, Leander
Engström m. fl., men har sedan
uppvisat många skiftningar (se
Svensk konst). — Inom
skulpturen har E. icke spelat
samma roll som inom måleriet.
Den yttrar sig emellertid även
här som en förenkling och
stilisering av naturformerna,
anknytande särskilt till den primitiva
och den arkaiskt grekiska
skulpturen. Sådana tendenser
framträda i Frankrike hos Bourdelle
och Maillol, i Tyskland hos
Hoet-ger, Lehmbruch m. fl., i Sverige
bl. a. hos Milles. — För arkitek-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
