Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjaritet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1407
Fanarioter—Faner
1408
Fr. v. Uppbådsfana. Säter (Dalarna). 1715. — Dragonfana. Skånska
prästdragonerna. Karl XII:s tid. — Uppbådsfana. Fryksdals härad (Värmland). 1710. (Även
använd vid lantvärnet 1788.)
s t a n d a r. På stänger burna
märken, nationella 1. religiösa
symboler, ha alltid använts i
strid, men först romarna
begagnade därtill dukar av bestämt
utseende. Bruket bibehöll sig under
medeltiden och fick sin största
utbredning under 1600-t., då i
regel varje kompani förde egen
F. Numera brukas vanl. endast
en F. för varje regemente. F.
betraktas som symbol för
krigaräran. Dess förlust är en stor
skymf, och en erövrad F. är den
förnämsta trofén. Numera
begagnas F. mest vid paradering o. d.,
men sällan i strid. De svenska
F., som under 1500-t. voro
otympligt stora, blevo under Gustav II
Adolf betydligt nedbragta till
sina dimensioner. Dekoreringen
av F., som förut varit
synnerligen planlös, en brokig växling av
Regementsfana. Svenska garnisonen på
S:t Barthelemy. 1819 års modell.
på dukarna målade symboliska
bilder, namnchiffer, inskrifter
m. m., fastställdes under Karl
XI. Senare, fullständigt under
mitten av 1700-t., övergick man
från målning till brodering av
dukarna. De nuv. F. ha vanl. ett
landskapsvapen på blå och gul
botten. Resp, regementens
segernamn bruka anbringas på F. —
2. Intill 1600-t. betecknade F.
även den trupp, till vilken en F.
hörde, i Sverige blott om rytteri.
Fanario’ter, benämning på de
i kvarteret Fanar 1. Fever i
Konstantinopel efter den
turkiska erövringen kvarvarande
grekerna, speciellt på en krets
förnäma släkter, som intill 1821
hade stor makt och besatte
viktiga ämbeten, bl. a.
hospodarer-nas och dragomanernas.
Fanati’sm (av lat. fa’num,
helgedom), (religiöst) svärmeri,
ofördragsamhet. — F a n a’ t i
-k e r, svärmare, ofördragsam
person. — Fan a’tis k,
ofördragsam.
Fandango [fanda’i)gå],
anda-lusisk dans i 6/s 1. 3/4 takt.
Faner (förvrängning av fr.
fournir, förse med, skaffa), tunn
skiva av (oftast ädlare) träslag,
som limmas på föremål av
simplare träslag samt färgas och
poleras. F. framställes även av
elfenben, sköldpadd o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
