Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanerogamer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1411
Fantin-Latour—Farbana
1412
heten, antingen så att i
erfarenheten oskiljaktiga element
uppfattas frigjorda (t. ex. en ”ande”,
ett mänskligt väsen utan
kroppslig organism) eller så att i
erfarenheten åtskilda förenas (t. ex.
en kentaur, ett mellanting av
människa och häst).
Fantasi-livets företeelser bestämmas av
samma lagar som över huvud
före-ställningsförloppet (jfr
Föreställning). — I särskilt hög
grad blir drömlivets
föreställningsvärld en fantasivärld (jfr
Dröm). Men även i vaket
tillstånd kan fantasiverksamheten
ibland närma sig
drömmedvetandet. Detta gäller såväl
sagodiktarens 1. konstnärens fantastiska
produkter som de nya insatser i
form av uppfinningar,
upptäckter, fruktbärande arbetsplaner 1.
snillrika forskningsuppslag, vilka
beteckna teknikens, de praktiska
livsuppgifternas 1. vetenskapens
utveckling. Se S n i 11 e. — F
an-t a’sm (grek. fa’ntasma),
synvilla, hallucination (jfr
Sin-nesvillor). —
Fantasin ag or i’ (av grek, fa/ntasma,
och agorei’n, framkalla),
framkallande av skenbilder på optisk
väg; även benämning pä själva
bilden. — Fantasteri’, ett i
högre grad verklighetsfrämmande
fantasiliv. Den, som däråt
hängiver sig, är en fan t a’st (adj.
f a n t a’s t i s k). —
Fanti-s e’ r a, giva sig fantasin i våld.
Fantin-Latour [-[faijtä’r)-la-to’r],-] {+[faijtä’r)-la-
to’r],+} Henri, f. 1836, d. 1904,
fransk målare. F., som studerade
under Couture och Courbet, är i
sina utomordentligt
genomarbetade, oftast i svarta och gråa
toner hållna porträtt en
representant för det franska måleri,
vilket stod på sidan om
impres-sionisterna och deras efterföljare.
Fanto’m (fr. fantöme), spöke,
vålnad, skenbild.
Fa’num, lat., helgedom.
Fanö, ö vid Danmarks
västkust utanför staden Esbjerg. Till
största delen täckt av dyner
(”klitter”). Berömt havsbad. 55
kvkm.
Fao, hamn vid Persiska viken,
n. om Sjatt al-Arabs mynning.
Viktig telegrafstation.
Fara’d, se F a r a d a y och
Elektriska
måttsenheter.
Faraday [fæ’rrodej],
Mi-chael, f. 1791, d. 1867, engelsk
kemist och fysiker, grundläggaren
av den moderna elektricitetsläran.
Utgången från ett fattigt hem,
fick F. genom sir H. Davy
tillfälle att ägna sig åt vetenskapen
och blev 1827 professor vid Royal
Institution. Bland de många
betydelsefulla rön, varmed F. riktat
fysiken, kunna nämnas
upptäckterna av induktionsströmmarna
(1831), elektrokemins huvudsats
(F a r a d a y s elektroly-
tiska lag, se Elektrolys)
och magnetfältets inverkan på
polariserat ljus. F. undersökte
även ett stort antal dia- och
para-magnetiska kroppar. Genom
upptäckten av dielektriska ämnens
inverkan på förhållandet mellan
elektriskt laddade kroppar kom
F. till den slutsatsen, att
kraftfälten äro det väsentliga i
magnetiska och elektriska företeelser.
Efter F. har en mättsenhet,
f a r a’ d, uppkallats (se
Elektriska måttsenheter).
Faradisatio’n, se E 1 e k t r o
-terapi.
Fara’fra, oas i Libyska öknen
på egyptiskt område, 250 km. v.
om Nildalen. Varma källor.
Fa’rao, se Egypten sp. 755.
Faraoråtta, se M u n g o s.
Farbana, den del av en väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
