Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fergusonit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Fergusonit—Fernandez
1490
Fergusoni’t, se Sällsynta
j ordmetaller.
Fergusson [fø’gøson], James,
f. 1808, d. 1886, skotsk arkeolog,
utgav viktiga arbeten om indisk
arkitektur och fördes därifrån
över till andra områden av
konsthistorien och arkeologin; sysslade
även med befästningskonst.
Fe’riae, lat., eg. helgdag. Ordet
betecknade i det gamla Rom
årligen återkommande 1. tillfälliga,
offentliga 1. enskilda festdagar. I
katolskt kyrkospråk användes
beteckningen F. särskilt för dagar,
som firas till helgonens ära, men
även för att beteckna dag i
allmänhet.
Fe’rie (lat. fe’riae; se ovan),
en viss tids ledighet från
regelbundet arbete, särskilt från
arbetet vid undervisningsanstalter.
Enligt 1905 års läroverksstadga
omfattar läsåret vid de svenska
läroverken 38 veckor förutom
tiden för inträdes- och
flyttnings-prövningar. Återstoden av året
utgör F., huvudsakligen
förlagda till sommaren och jultiden.
Tillfällig ledighet från all
undervisning får givas endast visst
antal söckendagar per läsår. Vid
Sveriges universitet och i
allmänhet vid därmed jämnställda
läroanstalter omfatta F.
månaderna juni—aug. samt senare
hälften av dec. och förra hälften
av jan. Vid alla offentliga
svenska läroanstalter brukar en
veckas påskferier förekomma. —
Feriearbete, frivilliga
självstudier under sommarferierna,
som enl. 1905 års stadga utföras
av lärjungarna vid svenska
läroverk enl. rektors på förslag av
vederbörande lärare givna
anvisningar. — Feriekurser, se
Universitetsutvidgning.
Ferm (fr. ferme, av lat. fi’r-
mus, fast), rask, snabb, rapp. —
F e r m i t e’ t, raskhet, rapphet.
Fermanagh [fømæ’nna],
grevskap i prov. Ulster, Nord-Irland.
Åkerbruk och boskapsskötsel.
Huvudstad Enniskillen. 62,000 inv.
Ferma’t (ital. ferma’ta,
stille-stånd), vilotecken (<A), betyder,
om det i notskriften anbringas
över en not 1. paus, att denna
skall givas större tidsvärde än
vad den efter den stränga
takt-indelningen borde äga.
de Fermat [do färma’],
Pierre, f. 1601, d. 1665, fransk
matematiker, till yrket advokat.
Ett av alla tiders största
matematiska snillen. Utvecklade
oberoende av Cartesius en analytisk
geometri. Afest bekant för sina, på
grundval av Diofantos’ arbeten
uppställda, talteoretiska satser,
vilkas bevis han ej synes ha
nedskrivit. F : s stora sats, till
vilken man ännu ej lyckats
återfinna beviset, utsäger, att, om n
är ett helt tal, större än 2,
ekvationen xn + yn = zn icke äger
några heltalsrötter. — F:s
princip, en efter F. uppkallad sats,
enligt vilken ljuset (t. ex. vid
reflexion 1. brytning) går den
väg, längs vilken avståndet
mellan två punkter kan
tillrygga-läggas på kortast möjliga tid.
Satsen har ej generell giltighet
vid diffraktionsfenomen.
Ferme’nt, se Enzym.
Fermite’t, se Ferm.
Ferna, järnbruk i Gunnilbo
skn, Västmanl. L, med
lancashire-smedja, valsverk, ånghammare
och mek. verkstad. F. anlades i
början av 1600-t., var 1828—1906
fideikommiss i ätten v.
Hermansson; äges sedan 1921 av Ramnäs
bruks a. b.
Ferna’ndez [-desj], A1 v a r o,
f. omkr. 1420, portugisisk
upptäcktsresande, som av prins
Hen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
