Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1501
Fetal—Fett
1502
Festuca ovina. T. v. Vippa. — T. h.
Tuva med blad och strån.
mycket torr mark och. utgör ett
viktigt fårbete. Jfr Bromus.
Feta’l, se F o e t u s.
Feta’liebröder, se V i t a 1 i a
-n e r.
Feta oljor, se Fett.
Fetblad, se S e d u m.
Féte [fät], fr., fest. — F.
champétre, ”lantlig fest”. —
F e t e’ r a, fira (någon).
Fetia’l (lat. fetiaTis, plur.
-es), romersk prästerlig
värdighet. F. bildade ett kollegium på
20 led. och hade att fullgöra vissa
symboliska handlingar,
offerceremonier m. m. vid krigsförklaring,
fredsslut och andra
mellanfolk-liga uppgörelser.
Fétis [feti’ss], Frangois
Joseph, f. 1784, d. 1871,
belgisk-fransk musikskriftställare,
utgav en rad framstående
musikteoretiska och musikbiografiska
verk samt grundläde
musiktidskriften Revue musicale.
Feti’sch (av portug. feitigo,
lat. facti’tius, konstgjord),
föremål av diverse slag, som av
primitiva folk betraktas ss. bärare
av en hemlighetsfull makt och
därför behandlas med religiös
vördnad. Till F. kunna räknas
amuletter och reliker. Skillnaden
mellan en F. och en gudabild
består däri, att den förra ännu icke
är bearbetad av människohand.
— Fetischi’sm, dyrkan av F.
Fetknopp, se S e d u m.
Fetma, se Fetts o t.
Fetstil, se Stil.
Fett, i den organiska naturen
allmänt förekommande ämnen,
vilka utgöras av glycerinets
estrar med organiska syror. F. äro i
rent tillstånd lukt- och färglösa,
olösliga i vatten, icke flyktiga
och giva på papper en
genomskinlig, bestående fläck. De i F.
ingående glycerinestrarna
(glyceriderna) äro flytande 1. fasta. De olika
fettarternas konsistens beror på
de glycerider, varav de äro
sammansatta. De viktigaste av de
flytande glyceriderna äro butyrin
(smörsyreester) och olein
(olje-syreester) och av de fasta
pahni-tin (palmitinsyreester) och
stearin (stearinsyreester). Se
Fettsyror, Oljesyra och G 1
yce-rin). — Djurfetten äro
huvudsakligast fasta, under det att
växtfetten mestadels äro
flytande. De hårda och fasta djurfetten
kallas talg och innehålla
huvudsakligast stearin och palmitin,
lösare F. kallas ister och
innehåller olein i större mängd. I smör
finnas glycerider av ett stort
antal syror, dels flytande, ss.
smörsyra, kapron-, kapryl- och
oljesyra, dels fasta, ss. kaprin-,
palmitin- och stearinsyra. Flytande
djurfett äro tranarter (seTran).
— De flytande växtfetten 1. f e t a
oljorna indelas i torkande och
icke torkande oljor. Bland de
förra, vilka icke innehålla olein
och som på grund av oxidation
torka i luften, märkas linolja och
hampolja. Icke torkande oljor äro
olivolja och mandelolja,
huvudsakligen innehållande olein, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
