Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guttiferae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Guyau—Guyon
160
koloniområden. — 1. Brittiska
G., den västligaste och största av
kolonierna. Viktigaste städer äro
Georgetown, huvudstad, och New
Amsterdam. Bland floderna
märkas Essequibo, Berbice och
Corentyne, som bildar gränsen
mot G. 2. Viktigaste exportvaror
äro socker, rom, ris, kaffe, timmer,
guld och diamanter. Stora
fyndig-hetei’ av järn, mangan och bauxit
finnas. 232,000 kvkm. 300,000 inv.
— 2. Holländska G. 1.
Surinam mellan G. 1 och G. 3. Det
inre är täckt av urskogar och
föga känt. Export av socker, rom,
balatagummi, timmer och guld.
Huvudstad Paramaribo. 120,000
kvkm. 115,000 inv., oberäknat
indianer och negrer i urskogarna.
— 3. Franska G. 1. Cayenne
är den östligaste av kolonierna.
Plantageodlingen är här ej så
högt utvecklad som i de övriga.
Viktigaste produkt är guld.
Silver, järn och fosfat frambringas
också. Export av guld, fosfat,
kakao, timmer och gummi.
Huvudstad Cayenne. 83,000 kvkm.
44,000 inv. — Historia. Det inre
G., till vilket Eldorado ofta
lokaliserades, blev tidigt
genomströvat av européer. G:s första
kolonister, holländarna, slogo sig
först ned i nuv. britt. G., som
erövrades av engelsmännen 1796.
Det nuv. nederländska G. är
däremot urspr. engelsk koloni och
förvärvades av Holland 1667 i
utbyte mot New Amsterdam. Dess
livskraftiga näringsliv uppbäres
framför allt av från Brasilien
fördrivna judar. Franska G., på vars
utvecklande mycket
människomaterial och kapital tillspillogivits,
användes från 1790-t. till 1924
som straffkoloni. Genom
negerslaveriets upphävande (i britt. G.
1838, franska 1848, nederländska
1863) uppstod brist på
arbets
kraft, vilken dock delvis hävts
genom invandring av asiater.
Guyau [gijå’], Jean
Marie, f. 1854, d. 1888, fransk
filosof, styvson och lärjunge till
Alfred Fouillée (se d. o.). G.
hävdade, att livets primära egenart
ligger i självhävdelsedriften, men
bestred gentemot de engelska
evo-lutionisterna, att denna drift till
sin grundkaraktär är egoistisk.
I sina religionsfilosofiska arbeten
(L’irréligion de 1’avenir, 1887;
Framtidens irreligion, 1907)
gjorde G. gällande, att den nuv.
religionens nödvändiga upplösning ej
finge leda till en anti-religiös
världsåskådning utan till en o- 1.
ir-religiös, som med religiositeten
äger gemensamt vördnaden för
världsmysteriet. I Sverige är
särskilt Ellen Key påverkad av G.
Guyenne [gijä’nn], se
Gui-e n n e.
Guynemer [ginmä’r],
Georges, f. 1894, d. 1917, fransk
flygofficer, utmärkte sig under
världskriget på västfronten. På
grund av sina många
luftstrids-segrar den mest ryktbara av de
franska stridsflygarna.
Guyon [gijå’g]. 1. Jeanne
Marie Bouvier de la
Mothe-G., f. 1648, d. 1717, fransk
kvinnlig mystiker av
asketiskt-kvietis-tisk typ (se Kvietism), tvenne
gånger dömd till klostervistelse
och 1698-—1701 fängslad på
Ba-stiljen. G. utövade ett icke ringa
inflytande på såväl Madame de
Maintenon som Fénelon. Den
sistnämnde invecklades genom sin
sympati för G:s läror i strid
med Bossuet (jfr F é n e 1 o n sp.
1473). — 2. JeanCasimir
F é 1 i x G., f. 1831, d. 1920, fransk
läkare, prof, i Paris 1877, sin tids
förnämsta auktoritet på
urinorganens kirurgiska sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
