Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödningsämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Gödselstad—Göinge
224
salt 1. cyanamid) :
Chilesal-peter, Norgesalpeter
(kalksalpeter), svavelsyrad ammoniak,
kalkkväve (karbidkväve);
fosfor-syrehaltiga G. (fosfater) :
råfosfat (minerälfosfat),
thomasfosfat, superfosfat, Palmærfosfat;
kväve- och fosforsyrehaltiga G.
(kväve även i form av organiska
kväveföreningar) : fiskguano,
Peruguano (fågelguano),
blodmjöl, kadaver gödning, horn- och
benmjöl; kalihaltiga G.
(kaliumsalter av klorväte-, kol- och
svavelsyra) : aska, kainit samt
handelns 20 %-iga och 40 %-iga
kalisalt. — Närmast utslagsgivande
för G:s värde är halten av kväve,
fosforsyra och kali, (se tabell),
den mängd av dessa i ett G.
ingående ämnen, som löses i
jordvätskan, samt G:s inverkan på
jordens fysikaliska och
bakteriologiska beskaffenhet. — Jfr A n
a-1 ys. Lantbr. och Gödsling.
Gödselstad, upplagsplats för
kreatursgödsel, bör anläggas pä
torr plats, så att gödseln skyddas
för urlakning. Bottnen göres helst
av betong, men på fet
ogenom-släpplig lera kan stensättning
vara tillfyllest. Bottenplanet
göres sluttande mot en cementerad
gödselvattenbrunn, försedd med
pump. G. omges till skydd mot
uttorkning i kanterna med en
sten- 1. betongmur, till skydd mot
sol och nederbörd med tak, ofta
nog även med väggar (gödselhus).
— Statslån för anläggning av G.
kan efter ansökan hos
hushållningssällskapen erhållas ur
Göd-selvårdslånefonden.
Gödsling, jordens
förbättrande med avseende på dess förråd av
växtnäringsämnen, dess
fysikaliska beskaffenhet och dess
mikrobiologiska förhållanden. En jord
kan i längden icke lämna
tillfredsställande skördar, såvida
icke de genom skördarna
bortförda växtnäringsämnena (jfr d.
o.) ersättas. Gödselbehovet
bestämmes genom gödslingsförsök.
Därvid odlas växten i fråga
på försöksrutor, parceller, på
vilka gödselmedlen påföras var
för sig och i på olika sätt
kombinerade blandningar. Av olikheten
i skördarna på de ogödslade och
på de på olika sätt gödslade
för-söksrutorna framgår, vilka
gödselmedel jorden fordrar samt G:s
räntabilitet. De näringsämnen,
som i flertalet jordar förekomma
i otillräcklig mängd äro kväve,
fosforsyra och kali (se
Gödselmedel 2) ; övriga ämnen finnas
vanl. i alla jordar i erforderlig
mängd. — De naturliga
gödselmedlen ha stor betydelse särskilt
på mullfattiga jordar på grund
av sin rikedom på näringsämnen,
sin halt av mullbildande ämnen
och sitt rika bakterieliv. De äro
långsamt verkande och tillföras
jorden blott en (under
trädes-året) 1. ett par gånger under
växt-följdsomloppet. Vid ringa
tillgång på naturlig gödsel till
mullfattiga jordar gröngödslas, d. v. s.
odlas på trädan någon frodigt
växande gröda, lämpligast lupin,
som nedplöjes på hösten.
Konstgödselmedlen verka vanl. hastigt
och förbrukas därför huvudsaki.
under första vegetationsperioden.
De få därför ges till varje särskild
gröda, i regel på våren före
sådden 1. som övergödsling av den
växande grödan. Jfr
Gödselmedel.
Gödåker, by i Tensta skn,
Uppsala 1. Vid G. finnes ett
bygde-gravfält från äldre järnålder,
sannolikt anslutande sig till en
gammal kultplats med offerkälla.
Göinge, en del av n. Skåne,
omfattande Västra G. och
östra G. hdr. Dess n. del, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
