Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hail ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Haj—Hakarp
296
jorerna sin del av H., vilken
frigjorde sig 1821 och f. å. erövrades
av grannstaten men 1844 bröt sig
ut och bildade en egen stat. H.
består sedan dess av två stater. — 1.
Haiti, Republique d’Haiti,
omfattar den v., mindre men
bördigaste delen av ön. 28,700 kvkm.
1,6 mill. inv., därav 90 % negrer,
återstoden mulatter och ett fåtal
vita (prästerskapet och några
affärsmän). H. har till namnet
länge varit en republik, men
presidenterna ha i regel varit
en-våldshärskare, som regerat med
tillhjälp av armén, och blodiga
revolutioner ha varit vanliga.
1915 ockuperades H. av För. Stat,
och ställdes under amerikanskt
protektorat, vilket medfört bättre
ordning. H:s jordmån är
fruktbar, mineraltillgångarna rika.
Viktigaste exportvara är kaffe.
Enl. författningen av 1918 väljes
presidenten på fyra år;
representationen är delad på två kamrar.
Religionen är officiellt
romerskkatolsk, det officiella språket är
franska, men flertalet använder
en bianddialekt, kreolfranskan.
Huvudstad: Port-au-Prince. — 2.
Dominikanska
republiken, R e p u’ b 1 i c a D o m i n i
-c a’ n a 1. S a’ n t o D o m i’ n g o.
48,500 kvkm. 900,000 inv., till
största delen spansktalande
mulatter jämte ett fåtal vita i
städerna; romerska katoliker. 1916
ockuperades H. av amerikanska
trupper. Sedan en provisorisk
regering utarbetat en ny
konstitution, har denna 1924 trätt i kraft,
varefter de amerikanska
trupperna utrymt republiken. Den blev
led. av N. F. 1924. Santo Domingo
producerar tropiska
jordbruks-alster, ss. socker, kakao m. m.
Mineraltillgångarna äro goda.
Huvudstad är Santo Domingo.
Haj, se Hajfiskar.
Hajdu’ker (ung. hajduk)
benämndes ungerska fribytare, som
sedan 1500-t. bekämpade
turkarna och togo verksam del i
1600-t:s krig. På n. Balkanhalvön
utbildade sig ett särskilt
hajduk-väsen, som under 1600- och 1700-t.
var ett svårt oroselement. Under
1800-t. främjade H. kraftigt
frihetssträvandena. — H. blev även
namn på det ungerska infanteriet
samt senare på rättstjänare,
drabanter och lakejer. I svenskan har
H. under formen h e j d u k fått
bibetydelsen hantlangare.
Haj fiskar, Sela’chii, en ordn.
Broskfiskar (se d. o.) med
5—7 par gälspringor (jfr Fiskar
sp. 43). Näsöppningarna äro
belägna på nosens undersida,
sprut-hålen bakom ögonen. Aggen äro
stora, gulerika och omgivna av
ett läderartat skal med fyra
trådlika utskott, med vilka äggen
fästas på vattenväxter. Många H.
föda dock ungar. Ynglen bära en
stor gulesäck (se fig. 8 till
Fosterutveckling) och till en
början yttre gälar. De flesta H.
leva i havet av fiskar, kräftdjur
m. m. Till H. räknas såväl hajar
som rockor (se d. o.). De förra ha
en långsträckt spolformig kropp
med gälspringorna på halsens
sidor. Tänderna äro dolkformiga 1.
såglikt tandade. Till hajarna höra
bl. a. grå-, håbrands-, pigg- och
rödhajar (se dessa ord).
Hajom, socken i Älvsb. 1.,
jämte Berghem pastorat i
Göteborgs stift. 930 inv.
Haka, se Huvud och
Kranium.
Hakarp, socken i Jönköp. L,
jämte Huskvarna pastorat i
Växjö stift. 1,810 inv. — Kyrkan,
en korskyrka från 1694 med
takmålningar från 1729, bevarar
rester av en medeltida
målningsför-sedd träkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
