Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvknop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Haly ben Abbas—Hamborn
340
större delen omgives av vatten
och till en mindre del är landfast.
Haly ben Abbas, d. 994,
persisk magiker, vars Almalaki
(Li’ber re’gius, Kungliga boken)
var ett av de främsta medicinska
verken i ett hundratal år och
översattes till latin 1080.
Ham, enl. 1 Mos. 10 en av
Noas söner och stamfader för de
sydliga folken (etioper och
egypter) men även för babylonier,
assyrier och kananéer. Andra
ställen (Ps. 78: 51 m. fl.) använda
emellertid H. synonymt med blott
Egypten, vilket tydligen är det
ursprungliga. Jfr H a m i t e r.
Hamada, H a m m a d a, starkt
förvittrade, vegetationslösa
ökenplatåer i Sahara, som äro
översållade med stenar och klippblock,
emedan vinden bortfört de finare
vittringsprodukterna.
Hamadan. 1. Provins i n.
Persien. — 2. Huvudstad i H. 1
med stor handel. H. motsvarar
antikens Ekbatana och är judisk
vallfartsort (enl. traditionen
finnas här Esters och Mordokais
gravar, se Ester).
Gravmonument över Avicenna (se d. o.). H.
var under världskriget tidvis
besatt av ryssar och turkar. C:a
40,000 inv.
Hamada’ni, d. 1007, arabisk
författare, av sin samtid kallad
Bad i’ azzama’n (tidens
under), den förste makamdiktaren.
Ha’man, se Ester.
Hamann, Johann Georg,
f. 1730, d. 1788, tysk filosof, fick
genom sitt hävdande av fantasins
och känslans rätt samt sina
teorier om poesin som det äldsta
språkliga uttrycksmedlet stor
betydelse för Sturm und Drangs och
romantikens idéer.
Ha’mar. 1. Stad i Hedmark
fylke, Norge, vid Mjösen.
Trafikcentrum för Gudbrandsdalen och
öster dalen, genom järnväg
förbundet med Kristiania och
Trondhjem. Biskopssäte. 6,400
inv. — H. anlades 1848. V. därom
ligga lämningarna av det gamla
biskopssätet H. med ruiner av
romansk domkyrka, befäst
biskopsgård, kloster m. m., som
under Nordiska sjuårskriget
brändes av svenskarna. — 2. Stift i
Norge, omfattande Hedmark och
Opland fylken, med Hamar som
stiftsstad.
Hama’sa, se Arabiska
språket och
litteraturen sp. 565.
Hamberg. 1. Hugo H., f.
1847, d. 1923, meteorolog, prof,
och föreståndare för Statens
meteorologiska centralanstalt i
Sthlm 1902—13. H. bidrog genom
sina arbeten väsentligt till att
Sveriges klimat nu är i sina
allmänna och säregna drag väl känt,
och uppvisade bl. a., att
skogarna icke ha det inflytande på
klimatet, som förut antagits. —
2. Axel H., f. 1863, geograf,
prof, i Uppsala 1907. H. har
behandlat uppgifter i hydrografi,
mineralogi, geologi, särskilt
kvartärgeologi, och geografi och har
som kartograf personligen
kartlagt stora områden inom vår
fjällvärld. Särskilt ha hans
vetenskapliga intressen varit
knutna till utforskandet av
Sarek-fjällen. Resultatet av hans och
hans medhjälpares arbete
publiceras i ett större verk,
Natur-wissenscliaftliclie Untersuchungen
des Sarekgebietes in
Schwedisch-Lappland.
Ha’mborn, stad i Rhenprov.,
Preussen. Stor metallindustri. H.
är ett typiskt ex. på
Ruhrområ-dets industriella utveckling.
110,000 inv. mot 2,700 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
