Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hebréerevangeliet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Hebron—Hed
548
under tidigare medeltiden ett
kulturcentrum (lona kloster),
into-gos på 800-t. av norska vikingar
och avträddes av Norge till
Skottland 1266. Omkr. 7,000 kvkm.
100,000 inv., till största delen
kelter, delvis romerska katoliker.
— 2. N y a H., ögrupp i
Melane-sien, ung. 13°—22° 20’ s. br.,
166° 30’—170° ö. 1. Liksom H.
1 ordnade i två parallella rader,
till största delen höga och bergiga,
av vulkaniskt ursprung och med
vulkanisk verksamhet. Tropiskt
kustklimat, stor nederbörd, rik
växtlighet. Invånarna äro vilda
och krigiska människoätare.
Export av kaffe, kopra och svavel.
13,000 kvkm. 70,000 inv. H.
besattes 1888 av fransmännen och
ställdes 1887 under gemensamt
fransk-brittiskt protektorat.
He’bron, i G. T. omnämnd
urgammal stad i s. Palestinas
bergsbygd vid mötespunkten för
vägarna från Jerusalem—Betlehem,
Gaza, Egypten—Beer-Seba och
Röda havet. Dess ursprungliga
namn var enl. Dom. 1:10 m. fl.
Kirja’t-Arba’. II. var konungastad
under Davids (se d. o. sp. 134)
första år. Bland
Abrahamsberät-telserna äro åtskilliga
lokaliserade till H. Ss. Abrahams och hans
anhörigas gravplats (1 Mos. 23
m. fl.) helighålles H. även av
muhammedanerna, vilka benämna
den al-chaWl, ”vännen”, eg. chali’1
ar-rahma’n, ”den barmhärtiges
( = Guds) vän” (jfr Jes. 41: 8).
Heby, municipalsamhälle i
Västerlövsta skn, Västmanl. 1.
Knutpunkt för n. stambanan och
Stockholm — Västerås —
Bergslagens järnväg. Ett flertal sågverk
och tegelbruk. 890 inv.
Heckscher. 1. Edvard H., f.
1831, d. 1910, affärsman, 1870—
1907 verkst. direktör i
Industrikredit a. b. i Sthlm. H.
överläm
nade jämte sin maka, Sophie II.,
f. R u b e n s o n, f. 1841, d. 1918,
flera stora donationer till
Stockholms högskola, Stockholms
handelshögskola och
Centralförbundet för socialt arbete samt till ett
flertal sjukvårds- och
välgörenhetsanstalter. — 2. Eli Filip
II., f. 1879, historiker och
nationalekonom, sedan 1909 prof, i
nationalekonomi och statistik vid
Handelshögskolan i Sthlm. H.,
som ofta anlitats för offentliga
utredningar av olika slag (1917—18
ordf, i Statens
krigsberedskaps-kommission, led. av Tull- och
traktatkommittén), har genom
sitt vetenskapliga författarskap
samt genom sina talrika, klara
och orädda inlägg i de ekonomiska
dagsfrågorna blivit en av de
ledande nationalekonomerna i
Sverige. Bland II :s utgivna skrifter
märkas bl. a. Järnvägarnas
betydelse för Sveriges ekonomiska
utveckling (1907), Världskrigets
ekonomi (1915), Svenska
produktionsproblem (2: a uppl. 1920),
Kontinentalsystemet (1918:
engelsk uppl. 1922), Ekonomi
och historia (1922), Nyordningen
av linlands penningväsende
(1923) och Tullfrågan (1924).
Grunddragen av sin liberalt
betonade ekonomiska och politiska
åskådning har Fl. kortfattat
framlagt i Gammal och ny
ekonomisk liberalism (2:a uppl. 1921).
Hed, mager, torr, i regel föga
kuperad mark med ett tunt, vanl.
surt reagerande humuslager
ovanpå sand 1. grus. Vegetationen
ut-göres huvudsaki. av dvärgbuskar,
mest ljung. II. lämpar sig ej för
odling på grund av sin
ofruktbarhet och den i al ven bildade
ort-stenen men kan ofta planteras
med barrskog. Ljunghedar äro i
Sverige vanliga i v. och s.v. Jfr
Fjällhed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
