Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Induktionsapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1355
Indulgens—Industrialism
1356
Induktorium.
avbryta re, som i snabb följd,
omväxlande sluter och bryter
primärströmmen. Då
primärströmmen slutes, växer den relativt
långsamt, och i
sekundärlindning-en induceras en relativt lågspänd
strömstöt; då primärströmmen
brytes, avtar den däremot mycket
hastigt, och i sekundärlindningen
induceras en mycket kortvarig och
högspänd strömstöt, som vid stora
I. kan åstadkomma meterlånga
gnistor. Även i primärkretsen
uppstår en tämligen högspänd
extra-ström (se I n d uk t i o n), som
lätt slår över som en gnista
mellan avbrytarens kontakter. För
att primärströmmens avbrytande
skall bli tillräckligt skarpt, måste
gnistbildningen förhindras, vilket
sker genom att koppla en
konden-sator, K, parallellt med
avbrytarens kontakter. Avbrytare finnas
av flera typer. På mindre I.
användes den Wagnerska L Neeffska
hammaren, bestående av en
järnskiva, A, som av en stålfjäder
hålles ett par mm. från ena ändan
av induktorns järnkärna. På
stålfjädern är fäst en liten
platinaskiva, I, som ligger an mot en fast
platinaspets. Då strömmen slutes,
attraheras järnskivan av kärnan,
varigenom platinaskivan dragés
undan från spetsen och
strömmen brytes. Kärnan blir nu
omagnetisk, och järnskivan
åter-föres av stålfjädern, varvid
strömmen åter slutes o. s. v. För
större I. användas vanl.
motordrivna avbrytare, som ge tätare
och skarpare avbrott. I. användes
för många ändamål ss. för drift av
geissler- och röntgenrör, för
åstadkommande av gnistor för
spektral-analys, för faradisation (se
Elektr oterapi sp. 92S)
o. s. v.
Indulge’ns (av lat.
indulge’n-tia, mildhet), se Avlat.
Indu’ltum, se Moratorium.
In du plo, lat., i två exemplar.
Induratio’n (av lat. indura’re,
göra hård), förhårdnad.
1’ndus, flod i n.v. Indien.
Upprinner i Tibet och genomflyter
Tibet och Kashmir. I Punjab (se
d. o.) upptager I. de fem
strömmarna Jhelam, Chenab, Ravi,
Bias och Sutlej. Flyter sedan i
s.v. riktning och utfaller i
Arabiska havet med ett vidsträckt
delta. För åkerbruket har I.
ofantlig betydelse genom sina årliga
stora översvämningar, vilka
tillgodogöras medelst
bevattningskanaler. Längd 3,200 km.
Flodområde omkr. 965,000 kvkm.
Huvudkällan upptäcktes 1907 av
Sven Hedin.
Indu’sium, se Ormbunkar.
Industri’ (av lat. indu’stria,
flit, idoghet) betecknar i
vidsträckt bemärkelse all materiell
produktion, även urproduktionen,
t. ex. jordbruk, skogsbruk och
gruvdrift; i mera inskränkt
bemärkelse råvaruförädling, som
kan delas i stora I. 1.
fabriksindustri och lilla
I., som innefattar hantverk (se
d. o.) och hemslöjd. -—■ Adj.
industriell.
Industriali’sm, det moderna
fabriks- och
kommunikationsväsendet; den nutida
produktions
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
