Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Islam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1527
Islam
1528
fyra olika skolor, som dock
numera endast obetydligt skilja sig
från varandra och alla räknas
ss. ortodoxa. De äro uppkallade
efter sina grundare: Abu Hani’fa
(d. 767; hanafiter), Ma’lik ibn
A’nas (d. 795; malikiter),
asj-Sja’fii (d. 819; sjafiiter) och
Ibn Ha’nbal (d. 855;
hanba-liter). Den förstnämnda
riktningen omfattas huvudsaki. av
turkarna, malikiter finnas i n.
och v. Afrika, sjafiiter bl. a. i
Egypten, den fjärde, som är den
mest ortodoxa, är numera utan
större betydelse. — De viktigaste
satserna ur pliktläran och den
borgerliga rätten äro följande.
Varje muslim är skyldig iakttaga
I:s fem grundpelare: 1)
Uttalandet av trosbekännelsen: ”det
finnes ingen Gud utom Allah och
Muhammed är Allahs utsände”.
2) Bönen (sala’t), som föregås av
rituella tvagningar och framsäges’
efter bestämt formulär
underiakttagande av vissa föreskrivna
ställningar. Bönestunderna, till
antalet fem, utropas från
moskéernas (se d. o.) minareter av en
utropare (mucdzzin). 3)
Erläggande av zaka’t, fattigskatten.
4) Fasta (sija’m) i månaden
Ramadan, under vilken föda endast
får njutas nattetid. 5) Vallfärden
(haddj) till Kaba (se d. o.) i
Mecka, som varje rättrogen bör
företaga minst en gång i sitt liv.
Härtill kommer plikten att
kämpa för I:s utbredning (se
Heliga krig 2). Ej
obligatorisk men vanlig är omskärelsen,
som redan före Muhammed var
i bruk hos araberna.
Bestämmelser om ren och oren föda
finnas. Förtärande av vin och
sprithaltiga drycker är
förbjudet men förekommer numera
rätt allmänt i högre klasser.
Bilder av levande varelser äro
lika
ledes ej tillåtna, ett förbud, som
haft viktiga följder för I:s
konst (se Muhammedansk
konst). Varje muslim får äga
intill fyra hustrur samt därjämte
ha sina slavinnor till
konkubi-ner. Av ekonomiska skäl är dock
engifte det vanligaste.
Skilsmässa är för mannen lätt att uppnå,
svårare för kvinnan, som över
huvud betraktas som ett lägre
väsen än mannen. — Inom I.
finnes ingen hierarki. Vid moskén är
anställd en 1. vid de större två
ima>’mer (”böneledare”), som även
förrätta predikan på fredagen,
muhammedanernas helgdag.
Kulten är enkel. Bland årliga fester
märkas bairamfesterna (se B a i
-r a m) och fasteavslutningsfesten.
— Sedan I. kommit i kontakt med
grekisk filosofi och dialektik,
började snart en mera liberal
riktning göra sig gällande
(muta’zi-la), som hävdade förnuftets rätt
och förnekade bl. a. koranens
evighet och predestinationsläran.
Den nya riktningen stöddes
visserligen av de första abbasiderna (se
K a 1 i f a t), men ortodoxin lärde
sig snart att använda sina
motståndares vapen och gick
segrande ur striden. — En egenartad
rörelse är sufismen, som utgör
en reaktion mot det juridiska och
formella inom I. Namnet är
härlett av suf, en grov yllemantel,
som brukade bäras av botgörare
och eremiter. Hos sufismen
spåras tydligt inflytande från
ny-platonismen och indiskt tänkande.
Den sanna fromheten består ej i
yttre iakttagande av rituella
föreskrifter utan i kärlek och
mystisk gemenskap med gudomen,
som sufin söker ernå genom
kontemplation, askes 1.
narkotiska medel. Gudsgemenskapens
sötma skildras ofta med
liknelser, hämtade från den sinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
