Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1639
Italiensk konst
1640
T. v. Santa Maria della Pace, Rom. Av Pietro da Cortona. — T. h. Villa Rotunda,
Vicenza. Av Palladio.
D o s s o Doss i. Även skolan i
Bologna får genom P r i m a t i c
-c i o en betydande representant,
medan Parma i Correggio
besitter en ytterst betydelsefull
konstnär, vars behandling av
ljuset och luften betecknar ett nytt
utvecklingssteg inom måleriet. -—
Barocken (se d. o.) var en
riktning, som direkt utvecklades
ur renässansen och som särskilt
genom införandet av ökad
rörelseverkan sökte stegra det
konstnärliga uttrycket. Michelangelo blev,
ej minst genom de våldsamma
överdrifterna i sin konst
barockens grundläggare. Av väsentlig
betydelse blev även den
patetiskt-religiösa stämning, som
motrefor-mationen framkallade. — Redan
under den stundom som
senrenässans (jfr Byggnadskonst sp.
854 ff.), stundom som ungbarock
betecknade senare hälften av
1500-t. framträda nya tendenser.
Den teoretiska grundvalen får allt
större betydelse för arkitekturen
och framställes i skrifter av
Vigno 1 a och Palladio.
Klassicismen framträder i det rikliga
användandet av kolonnordningar. Il
Gesü i Rom (se ill. till
Byggnadskonst sp. 855) av
Vig-nola är med sin pilasterindelade
och av kraftiga voluter
samman
hållna fasad ett typiskt verk, som
mycket efterbildades.
Klassicismens egentlige grundläggare är
dock Palladio, som var verksam
i n. Italien. Till periodens
huvudverk i Rom höra L u n g h i s
Palazzo Borghese och M ad e r
-nas förhall till Peter skyrkan (se
ill. till d. o.). Inom
bildhuggar-konsten framträder Giovanni
da B o 1 o g n a, vars brunnar och
monument utmärka sig för
våldsam uppbyggnad och stor
ut-tryckskraft. — Under 1600-t., den
fullt utbildade barockkonstens
tid, stegras effekten ytterligare i
arkitekturen genom tillgripande
av skenperspektiv, ss. i
Vatika-nens Scala Regia (se ill. till
Byggnadskonst sp. 857),
och andra konstgrepp. Den
ledande såväl inom arkitektur som
skulptur blev B e r n i n i, en
mycket betydande konstnär, som
genom arkitektonisk känsla och
naturlig smak hindrades från
alltför starka överdrifter. En
våldsammare natur var B o r r o
-mini, och bland övriga av den
senare romerska barockens
banerförare kunna nämnas Pietro
da Cortona, betydande även
som dekorativ målare, Rainaldi
och Carlo Fontän a. I
Neapel utbildades Berninistilen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
