Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Japan
72
som Kamo Mabuchi och Motoori
Norinaga, en nationalistisk
strömning, som inskärpte
lojaliteten, ej mot shogunen utan mot
den rättmätige kejsaren. Detta
allt blev skickelsedigert, när
utlandet började tränga på.
Englands och Rysslands framsteg i
Kina väckte För. Stat:s begär
att, sedan de nått Stilla havet,
också bli delaktiga i den
östasiatiska handeln, och en eskader
under kommendör Perry anlände
1853 till J. med begäran om
underhandlingar för ett
handelsfördrag. Detta blev inledningen till
en 15-årig våldsam inre kris i J.
Shogunatet vågade varken stöta
de mäktiga främlingarna 1. genom
bifall uppreta nationen, för
vilken avstängningen blivit ett
axiom. 1854 avslöts därför ett
fördrag, som dock blott
stipulerade ankrings- och
proviante-ringsrätt i vissa hamnar (1855
fingo England och Ryssland
samma rättigheter), och nationen
uppmanades till rustningar. När
Amerika 1856 åter begärde
verkliga handelsrättigheter, måste
shogunatet, som insåg
utlandets övermakt, bifalla och fick
därigenom större delen av
nationen till bittra fiender, medan
blott smärre grupper
framstegs-vänner slöto upp vid dess sida.
Shogunatet försökte nu genom
ett järnregemente kväva
oppositionen, ratificerade 1858 mot den
konservative kejsar K o m e i s
vilja fördrag med Amerika
och strax därpå med
Nederländerna, England, Ryssland och
Frankrike, och skyddade efter
förmåga de främmande
köpmännen och diplomaterna. Dessas
ofredande var ju dock för
oppositionen ett sätt att sätta
shogunatet i misskredit hos utlandet,
och när upprepade våldsdåd
skedde, besattes Yokohama av
engelska och franska trupper,
och den främlingsfientlige
furstens av Satsuma huvudstad,
Ka-goshima, bombarderades (1863).
Detta öppnade visserligen ögonen
även hos nationalisterna för
omöjligheten av motståndet mot
utlandet, men även för nödvändigheten
av en enhetlig, duglig riksstyrelse,
och de mäktigaste furstendömena,
Satsuma, Choshu, Tosa och Hizen,
sammanslöto sig för avskaffande
av shogunatet. Den siste shogun
abdikerade 1867 på deras
uppmaning, och hans desperata
anhängare krossades i ett kort
inbördeskrig. Oppositionsmännen
samlades i Kyoto kring den unge
kejsar Mutsuhito (1867—
1912), insatte honom i full
regeringsmakt 1868 (den s. k.
kejserliga restaurationen) och bildade
en samlingsregering ur kejserliga
hovadeln och länsridderskapet.
Huvudstaden flyttades till Edo,
som omdöptes till Tokyo (”den
östra huvudstaden”), och
regeringsperioden fick namnet Meiji,
”upplyst styrelse”. Perioden 1868
—93 blev en det rastlösa
reformarbetets tid, under vilken det
gällde dels att bota de ekonomiska
och sociala missförhållandena,
dels inaugurera en målmedveten
utrikespolitik. Ledningen låg
fortfarande i händerna på de
mäktigaste furstendömenas
representanter. O kub o från Satsuma (d.
1878) och Kido från Choshu (d.
1877) voro de första årens
storslagna ledare, biträdda av
hovadelsmännen S a n j o och I w a
-kura, och de yngre samurai
11 a g a k i från Tosa och S a i g o
från Satsuma. De intelligenta
och kunskapsrika Ito H i r o
-b u m i och Inoue K ao r u
blevo snart stödjepelare för
reformrörelsen. Isoleringen avlystes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
