Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordeboksränta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Jordeboksränta—Jorden
182
Land- och vattenhalvklot.
hälft, som blott är bevarad i
fragment, den äldsta. Sedan Gustav
I:s tid äro fullständiga J. för
hela Sverige bevarade.
Jordeboksränta, se
Grundskatt.
Jordebokssocken,
sammanfattande benämning på de hemman
och lägenheter, som i jordeboken
äro upptagna under samma
sockennamn.
Jordekorrar, se Ekorrdjur.
Jordemoder, ett uråldrigt
namn för förlossningshjälperska.
Jorden. Astr. Den tredje (från
solen räknat) av planeterna i
solsystemet (astronomiskt tecken
9). Dess enda satellit är månen
(se d. o.). J:s form är i det
närmaste en avplattad
rotationsellip-soid (jfr Ge o de si) med större
axeln (= 2 X 6,378 km.) i
ekva-1
torns plan. Massan är 333’432
av solens; tätheten 5,55. — J.
rör sig i en ellips (excentricitet
= 0,01675) kring solen och
till-ryggalägger sin bana på ett år.
Medelavståndet från solen är c:a
149,5 mill. km.; avståndet
varierar mellan 147 (i januari) och 152
(i juli) mill. km. Banans längd är
931 mill. km.; hastigheten per sek.
29,7 km. — J. roterar på ett dygn
kring sin axel, d. v. s. linjen
genom nord- och sydpolen. Denna
genom bl. a. Foucaults
pendelförsök (se Foucault) bevisade
rotation från v. till ö.
åstadkommer stjärnhimmelens skenbara
rotation från ö. till v. samt
växlingen mellan dag och natt.
Medan J. under året förflyttar sig i
sin bana kring solen, intar
jordaxeln ett i det närmaste (se
N u t a t i o n och P r e c e s
-sion) oförändrat läge, d. v. s.
förblir parallell med sig själv,
varigenom växlingen mellan de
olika årstiderna uppstår. Vid
vintersolståndet (A) i dec. är
nordpolen jämte området kring
densamma till n. polcirkeln (23°,5
från polen) vänt från solen, som
då icke går upp inom detta
område; n. halvklotet har vinter.
Vid vårdagjämningen (B), tre
månader senare, äro dag och natt
över hela J. av samma längd. Vid
sommarsolståndet (C) i juni äro
förhållandena på de båda
hemisfä-rerna motsatta förhållandena vid
vintersolståndet, så att området
inom n. polcirkeln nu har dag och
inom s. polcirkeln natt; s.
halvklotet har vinter. Vid höstdag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
