Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jälluntofta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Jälluntofta—Jämtland
314
Jämtland. Kalls kyrka och Areskutan.
son Harald över föräldrarna. Den
senare, som har formen av en
tre-sidig pyramid, är på en sida
prydd med en bild av Kristus, på
en annan ett fyrfota djur, bägge
inflätade i bandslingor. Den är
det äldsta minnesmärket över
kristendomen i Norden.
Jälluntofta, socken i Jönköp.
1., jämte Södra Unnaryd pastorat
i Växjö stift. 360 inv.
Jämbördig, den egenskapen
hos ett äktenskap, att makarna
med hänsyn till stånd 1.
samhällsklass äro likställda. Rättslig
betydelse har begreppet numera
endast för furstehusen och med dem
likställda ätter (jfr Mor g a n a
-tiskt äktenskap). Enl.
svenska successionsordningen
förverkar prins av det kungl. huset
sin arvsrätt till kronan genom att
ingå äktenskap med enskild
svensk 1. utländsk mans dotter.
Jämjö, socken i Blek. L, jämte
Ramdala pastorat i Lunds stift.
2,655 inv.
Jämmerdalen är efter Luthers
föredöme vår äldre kyrkobibels
övers, av ett uttryck i Ps. 84: 7,
vilket numera, i närmare
anslutning till Septuaginta och Vulgata,
är återgivet med Tåredalen.
Uttrycket synes vara symbolisk
beteckning för hårda och svåra öden.
I äldre tider fattades det ss.
be
teckning för jordelivet över huvud
(jfr bl. a. Sv. Ps. 120: 9).
Jämna, se Lummerväxter.
Jämshög, socken i Blek. 1.,
pastorat i Lunds stift. 5,495 inv.
Jämtland, landskap i
Norrland, 62° 16’—65° T n. br., 1° 1’
—6° 3’ v. 1. från Sthlm, mellan
Lappland i n., Ångermanland i ö.,
Medelpad i ö. och s., Härjedalen
i s. och Norge i v. 37,671
kvkm., därav 3,617 kvkm. vatten.
120,000 inv. —- J. är till största
delen ett höglandsområde, som i
n., v. och s.v. tillhör den
skandinaviska fjällkedjan. Åt v. äro
fjällen högst; här ligga Anjeskutan
(1,199 m.), Åreskutan (1,420 m.)
s. om Kallsjön, Snasahögarna
(1,463 m.) och Sylarna (1,762 och
1,711 m.) nära norska gränsen och
Oviksfjällen (1,372 m.) längre i ö.
ö. om fjällen är J. en kuperad
högslätt. Berggrunden utgöres längst
i ö. av urberg, mest graniter; i det
centrala området äro siluriska
avlagringar, inom vilka kalkstenar
ha stor utbredning, förhärskande.
Fjällen bestå av kristalliniska
skiffrar. Den vanligaste jordarten
är morän, som inom silurområdet
och närliggande trakter är lerig
och kalkhaltig och därför relativt
bördig. I v. J. förekommer en
kalkhaltig lera, som avlagrats i
de isdämda sjöarna. Även
rull-stensgruset och avlagringarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
