- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VI. Itrol-Kyrkofonden /
507-508

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanon, artilleripjäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

507

Kanon

508

De ryska bronskanonerna ”Galten och Suggan” från 1500-t. (Gripsholm.)

des för att få större skottvidder
refflade K. med roterande
kastkropp (se Projektil), vilket
medförde övergång till
bakladdning, som dock i primitiv form
förekommit redan på 1400-t.
Drivkraften har ökats genom
övergång från mekaniskt krut,
svartkrut, till kemiskt krut. Genom
upptagande av rekylen inom
lavetten (eldrörsrekyl) samt
genom vanl. hydraulisk L
pneuma-tisk bromsning har lavettens
bakåtgående rörelse upphävts,
varigenom eldhastigheten
avsevärt kunnat ökas. Härtill ha
också bidragit införandet av
enhets-patron samt förbättrade
riktme-del. Urtypen för moderna
snabb-eldskanonen är att söka i franska
fältkanonen av år 1897. — På
Stockholms slott funnos K. på
1390-t., och i fält omtalas
”kärre-byssor” första gången på ett tåg

Lätt kanon av Cronstedts system från
1700-t. (Artillerimus.)

till Skåne 1452. Under Gustav
Vasa inrättades kanongjuterier
(”styckebruk”) i landet, varest
tillverkades såväl lättare K.,
s 1 a n g o r och falkonetter,
som grövre K. Massanskaffning av
K. sattes i system efter mönster
från Tyskland. Gustav II Adolf
lade särskild vikt vid K:s
lättrörlighet, varvid förebilden hämtades
från Nederländerna. Samma
synpunkt låg till grund för
Cronstedts kanonsystem under Karl
XII, vilket vann ett sådant
rykte, att det på marskalkens
av Sachsen tillskyndan infördes i
Frankrike (canon å la suèdoise).
Den första refflade
bakladd-ningskanonen framställdes på
1840-t. vid Åker i Sverige. —
Typer. I fälthärens artilleri
ingående K. äro bl. a. vanlig
fältkanon med 7,5—8 cm., bergskanon
med 6,5—7,5 cm. samt tyngre
fältkanoner om 10—15 cm.
kaliber. Skottvidderna söker man
numera uppdriva vid fältkanonen
till c:a 10 km., vid de tyngre K.,
alltefter kalibern, upp till c:a
20 km. K. med grövre kalibrar äro
i allm. konstruerade ss.
järnvägs-artilleri (se d. o.). Under
världskriget användes dylika upp till
38 cm. med en skottvidd av nära
50 km. Fartygskanoner kunna,
på grund av sin fasta
uppställning, vanl. konstrueras med

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/6/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free