Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kneller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Knippsmide—Knopar
960
stock, smala blad och ljusröda
blommor i klase. Sällsynt på
fuktiga ängar i s. och mell. Sverige.
Knippsmide, uträckning av
smidbart järn under- hammare
till stänger av finare
dimensioner, som i handeln förekomma
sammanbundna till knippor.
Knisslinge, socken i Kristianst.
1., jämte Hjär sås pastorat i
Lunds stift. 1,675 inv. Kyrka av
sten med rester av målningar från
tidig medeltid.
Knista, socken i Örebro L,
jämte Hidinge pastorat i Strängnäs
stift. 2,065 inv. I K. ligger F j u
-g e s t a municipalsamhälle. —
Kyrkan, urspr. medeltida, senare
tillbyggd, har en takstol av
stav-kyrkotyp, enastående i Sverige.
Knittelvers kallas (i regel
parvis rimmade) fyrfotade verser,
vilka f. ö. i fråga om rytm och
rim äro i hög grad fritt formade.
K. användes bl. a. i medeltidens
svenska rimkrönikor och har
senare upptagits bl. a. av
Strindberg i Mäster Olof.
Knivskjærodden, K n i v
-s k æ 1 o d d e n, se Kap sp. 532.
Knivsta, socken i Sthlms 1.,
jämte Alsike pastorat i Uppsala
stift. 1,510 inv. — Gråstenskyrka
från 1300-t. med märkliga
kalkmålningar från omkr. 1500.
Knjas, ry., försv. knes, furste,
rysk adelstitel (nu upphävd).
Fem. k n j a g i’ n j a, furstinna,
och k n j a s j n a’, furstedotter.
K. voro till inpå 1600-t. ett slags
verkliga småfurstar. Som
hövdingtitel har K. även förekommit
hos andra slaviska folk.
v. Knobelsdorff [knå’-],
Georg Wen ze sl au s, f. 1699, d.
1753, frih., tysk arkitekt, urspr.
militär, studerade i Italien och
Frankrike och anslöt sig till
fransk klassicism och rokoko i de
byggnader som Fredrik II: s
arki
tekt utförde, främst operan i
Berlin (1741—43), Sanssouci (1745
—47, se ill. till
Byggnadskonst sp. 865), med graciösa
rokokoinredningar, och
Stadt-schloss i Potsdam (1745—51).
Knock out [nåkkap’t], se
Boxning.
Knodd [av Ity. knode(n),
knöl], öknamn på sprättig
bodbetjänt, sedermera på snobbig,
obildad person över huvud.
Knop, måttenheten för ett
fartygs hastighet, d. v. s. 1 sjömil per
timme (jfr Mil). Betr,
härledningen av ordet K. se Logg.
Knopar och stek,
sjömans-knutar. Knop betecknar ett mera
svårlösligt sammanbindningssätt,
stek ett lättlösligt. Råbandsknop
(fig. 1) användes vid hopknopning
av två ändar; en felaktigt utförd
råbandsknop benämnes
käringknop (fig. 2). Garnknopen (fig.
3), den minsta av alla knopar,
ut-föres som en råbandsknop med en
kardel ur vardera parten.
Talje-repsknop, enkel (fig. 4) 1. dubbel,
användes för att hindra sladden
av en ända att glida ur ett block
1. dylikt. Till samma ändamål
brukas sjåare- och fallrepsknop.
Vant-knop (fig. 5) användes för
tillfällig hopskarvning av vant.
Pärt-kuntor (fig. 6) äro ringformiga
flätor, som anbringas till skydd
omkr. tågvirke. Halvslag (fig. 7)
är en bukt med korsande ändar.
Stickes ena sladden genom
halvslaget, uppstår en överliandsknop
1. halvknop (fig. 8). Åtta, fiol 1.
flamländsk knut (fig. 9) är en
dubbel överhandsknop. —
Timmerstek (fig. 10 t. v.) användes
för att fästa en sladd kring ett
rundhult. Mulstek (fig. 10 t. h.),
lagt efter timmersteket, hindrar
sladdens slirning å rundhultet.
Gårdingstek är ett enkelt och
ankarstek ett dubbelt stek för fast-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
