Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komnenos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Komnenos—Kompass
1062
Komne’nos, östromersk
kejsar-ätt, vilken regerade 1081—1185.
Se östromerska riket.
Komorn [kå’-], slovak.
Komar-no, stad i s. Tjecko-Slovakiet, före
1919 i Ungern, vid Waags inflöde
i Donau. Spannmåls- och
trävaruhandel. 18,000 inv.
Komp., förk. för
komparativ, komponerad och
kompani.
Kompa’kt (lat. compa’ctus),
tätt sammanpackad, tät.
Kompani’ (fr. compagnie, av
lat. cum, tillsammans med, och
pa’nis, bröd), sällskap; i
industriellt 1. kommersiellt syfte
bildad förening, bolag. Se även
Handels- och
kolonialkompanier. -— Ko’ m p a n i,
i firmabeteckningar, förk. till
Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v.
— Mil. Från 1600-t. den lägsta
administrativa enheten vid alla
vapenslag. Vid kavalleriet kunde
ett antal K. ur taktisk synpunkt
förenas till en skvadron, varefter
benämningen K. under 1700-t.
försvann vid detta vapen. Vid
fältartilleriet utbyttes
benämningen mot batteri. Vid
fästnings-och kustartilleriet är K.
fortfarande administrativ, huvudsaki.
fredsenhet, vid mobilisering
bildar ett K. ett antal batterier
m. m. Vid infanteriet har K.
övergått att beteckna även den
lägsta taktiska enheten
(stridsenheten). Storleken var före
världskriget 225—275 man, och
kompanichefen kunde i regel
direkt föra sitt förband. Den
egentliga eldledningen hade dock
börjat övergå i underbefälhavarnas
händer. Numera indelas ett K. i
stab, 3 å 4 plutoner samt träng,
varje pluton i 3 a 4 grupper (se
d. o.). K:s styrka är nu i regel
högst 200 man.
Kompaniofficer, officer från
fänriks t. o. m. kaptens
tjänsteställning.
Kompanjo’n (fr. compagnon),
följeslagare, bolagsman.
Kompara’bel (lat.
compara’-bilis), jämförlig.
Komparatio’n (av lat.
compa-ra’re, jämföra), jämförelse. —
Språkv. Stegring av adjektivs och
adverbials grader: positiv,
grundform, t. ex. stor; komparativ,
högre graden, t. ex. större;
superlativ, högsta graden, störst. K. kan
även bildas perifrastiskt med
mera, mest, särskilt längre
adjektiv och alla ss. adj. använda
particip. Vid ett antal adjektiv i
svenskan sker K. medelst två
stammar, så att positiv har en
och komparativ och superlativ en
annan (oregelbunden K.).
En del adjektiv kunna på grund
av sin betydelse ej undergå K.,
t. ex. daglig. — Positiv
framställer egenskapen absolut,
komparativ och superlativ framställa
egenskapen relativt. — K.
omfattar i vidare mening även
minskning, som uttryckes med mindre,
minst, och ren jämförelse,
som återges med lika (så), så. —
K o m p a r a t i’ v, jämförande.
Kompara’tor (av lat.
compa-ra’re, jämföra), se
Längd-mätning.
Kompa’rs (fr. comparse, av
ital. comparsa, av comparire,
synas), statist, person, som spelar
en stum roll. Användes ofta i
figurlig betydelse.
Kompa’ss (av lat. compa’ssus,
omkrets), instrument för
angivande av väderstrecken, består i
sin enklaste form av en
magnetnål, genomborrad i mitten med
en hylsa, som upptill tillslutes av
agat 1. rubin; denna vilar mot en
stålspets, omkring vilken nålen
är vridbar. Nålens längdriktning
visar nord-syd-riktningen, sedan
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
