Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimmer ... - Kristall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Krimmer—Kristall
1334
j
Malajisk kris.
Krfmmer, kr i mm el (efter
halvön Krim), en pälsverket
per-sian imiterande vävnad, på
rätsidan försedd med krusiga öglor,
bildade genom invävning av nålar
på samma sätt som andra
plysch-artade vävnader (se Sammet).
Kringsjuka, fårkoller,
y r s j u k a, kronisk
hjärnsjukdom hos får, orsakad av
blås-masken av en binnikemask (jfr
d. o. sp. 1560), som intränger i
fårens hjärna. Den fullbildade
masken lever i tarmkanalen hos
hundar, som sprida K. Vid tiden
för biåsmaskarnas inträngande i
hjärnan kännetecknas K. av röda
slemhinnor, oro, kramp m. m.
Efter skenbar hälsa under
följande 3—6 månader utbryter den
egentliga K. med tvångsrörelser:
djuren vältra sig, snurra runt
etc. Vanl. inträder döden efter 4
-—6 veckor.
Krinolfn (fr- crinoline, urspr.
tageltyg, särskilt använt i
damunderkjolar; av lat. cri’nis,
hår), underkjol, som med
ringar av fiskben 1. metall hölls vitt
utspänd i klockform. K. var
modern på 1850-t. Jfr
Klädedräkt.
Kris (grek. kri’sis, åtskiljande,
avgörande), genomgripande
förändring, vändning.
Kris, malajiskt, kort svärd,
värdighetstecken, oftast med
flamformig, damaskerad klinga.
Krishna, se K i s t n a.
Kri’sjna, en av hinduismens
populäraste gudomligheter,
Visj-nus förnämsta inkarnation,
besjungen bl. a. i Bhagavadgita (se
d. o.) samt i Djajadevas dikt
Gitagovinda (se Indisk
litteratur sp. 1340). Den
hängivenhet, med vilken K. dyrkas,
bär ofta en starkt sensuell
prägel-
KristaTl (grek, kry’ stallos)
betecknade urspr. is, sedermera
även de färglösa
kvartskristallerna, bergkristallerna, vilka man
ansåg vara förstenad is. Enl.
gängse uppfattning är en K. en
fast kropp, begränsad av
naturliga, plana ytor. Fasta,
oregelbundet begränsade kroppar, som
till sin inre byggnad och sina
fysiska och kemiska egenskaper
äro likartade med de regelbundet
formade K., har man kallat
kristalliniska, men de
flesta kristallografer hänföra
numera även dessa till K., emedan
den yttre formen är tillfällig och
beroende av yttre omständigheter.
Enl. modern uppfattning är K. en
homogen, anisotrop kropp;
homogen, emedan den i en godtycklig
riktning visar en konstant
perio-dicitet i smådelarnas (atomernas)
gruppering, anisotrop, emedan
periodiciteten ej är densamma i
skilda riktningar. —
Kristall-l a g ar. Lagen om
kantvinklarnas konstans säger, att vinklarna
mellan ytorna i en K. ej förändras
vid K:s tillväxt och att
motsvarande kantvinklar alltid äro lika
hos skilda K. av samma substans.
— Finnas hos en K. ytor av olika
slag, kan en ytas ställning
härledas ur de övrigas. En ytas
ställning anges genom ytans
parametrar (a, b, c, o. s. v.), d. v. s.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
