Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsstraff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1413
Kroppsstraff—Krossmaskiner
1414
Kroppsstraff, stympnings- och
prygelstraff, det senare i gamla
svenska lagar känt under
benämningen hudstrykning, voro i äldre
tider vanliga men förekomma
numera icke enl. svensk rätt. Ss.
disciplinärt tuktomedel får
emellertid kroppslig bestraffning i
vissa fall användas å manliga
fångar, som undergå straffarbete.
Kroppstadfors bruk, a. b. K.,
Ämot, grundat 1898, äger
Kroppstadfors och Noreborgs
träslipe-rier i Eds skn, Värml. 1.
Kroppsvärme härrör från den
vid födoämnenas förbränning i
kroppen frigjorda energin, som
blott delvis omvandlas i arbete
(hos människan vid muskelarbete
ung. %) • — I st. f. den förr
brukliga indelningen i
kallblodiga djur (ryggradslösa djur,
fiskar, grod- och kräldjur) och
varmblodiga (fåglar och
däggdjur) skiljes numera mellan
växelvarma 1. p o i k i 1 o
-t e r m a (kroppstemperaturen
växlar med omgivningens) och
jämn- 1. likvarma 1.
homo-terma djur (temperaturen är i
det närmaste konstant). Hos alla
djur, även de växelvarma, alstras
värme: hos de flesta
ryggradslösa djur överstiger K.
omgivningens temperatur med c:a 0°,2 5
—0°,5, hos fiskar i livlig rörelse
med flera grader.
Temperaturskillnaden skulle vara ännu större,
om de växelvarma djuren ägde
skydd mot värmeutstrålning. Hos
de jämnvarma djuren minskas
värmeförluster genom fjäder- 1.
hårbeklädnad 1. fettlager i huden,
överhettning undgås genom
andningsluftens uppvärmning, genom
ledning, strålning,
svettavsönd-ring 1. genom vattenavdunstning
från luftsäckarna (fåglar),
svalget och munhålan (hunddjur).
Även värmeproduktionen kan
reg
leras genom ökad 1. minskad
muskelverksamhet och
ämnesomsättning. Vid för stark
värmeförlust kan muskelarbete inställa sig
automatiskt (skakningar,
darr-ningar). Då i vissa fall
omgivningens temperaturförändringar
ej kunna uthärdas, företagas
vandringar (t. ex. flyttfåglar)
1. djuren falla i dvala (se V i n
-terdvala). Dessa senare djur
intaga liksom kloakdjuren en
mellanställning mellan lik- och
växelvarma djur. Hos myrpiggsvinet
varierar temperaturen mellan
25°,5 och 34°,8 C., hos näbbdjuret
mellan 31°,8 och 33°,6 C. I
medeltal är kroppstemperaturen (i C.)
för höns 41°, fasan 42°,5, val
36°,5, råtta 38°, kanin 39°, get
39°,9, får 39°,5, häst 38°,2, äldre
nötkreatur 38°,5, kalv 39°,5, svin
39°, hund 38°,2, katt 38°,7. Allt
efter ålder, storlek, tid på dagen,
kroppsrörelse, omgivande
temperatur m. m. förekomma
variationer på c:a 1° uppåt 1. nedåt.
— Hos människan liksom hos
övriga likvarma djur hålles
kroppen genom sin från förlängda
märgen kontrollerade
värmeregula-tion vid en inom vissa snäva
gränser konstant temperatur.
Hos människan håller sig K. vid
c:a 37° med dagsvariationer på
c:a 0°,5; morgontemperaturen är
c:a 36°,7, aftontemperaturen c:a
37°,2, mätta i ändtarmen.
Ansträngande arbete kan giva en
temporär värmestegring på flera
grader. Dessutom ingår en
temperaturstegring som symtom på
rubbning i värmeregulationen
(jfr Feber och
Ämnesomsättning).
Krossmaskiner, apparater för
nedkrossning av styckformigt
massgods. Den för grövre, hårt
material, ss. malm och sten,
använda K., käftkrossen 1.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
