Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuroki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1513
Kuroki—Kursiv
1514
1860-t. blevo
russificeringssträ-vandena starka. Se vid.
Ryssland och Lettland.
Kuroki, Tamemoto, f. 1844,
d. 1923, greve, japansk general.
Deltog i uppror sstrider på 1860-t.
och i kriget mot Kina 1894—95.
Under Rysk-japanska kriget
spelade K. en framstående roll ss. chef
för 1: a armén, vann segern vid
Yalu samt deltog därefter i
striderna vid Liaoyang, som han trots
betydande underlägsenhet
avgjorde genom att efter flodövergång
kringgå och slå ryssarnas v.
flygel, samt vid Shaho och Mukden.
Kuropa’tkin, Aleksej N i
-k o 1 a j e v i t j, f. 1848, d. 1925,
rysk general. Tidigt använd i
ansvarsfulla befattningar, gjorde
sig K. bemärkt för sin
organisatoriska verksamhet 1890—98
i det transkaspiska området av
Central-Asien. 1898—1904
krigsminister, blev K. överbefälhavare
vid Rysk-japanska krigets utbrott
1904 men måste avgå efter slaget
vid Mukden. Han återinträdde i
tjänst under världskriget,
varunder han en tid 1916 förde
överbefälet på nordfronten och därefter
till revolutionen var
generalguvernör i Turkestan.
Kurort, klimatisk K., en
plats, som huvudsaki. genom sitt
klimat skall utöva en gynnsam
inverkan på sjukdomar. Man
skiljer i stort mellan kust-,
låglands-och fjällklimat. Uppfattningen
om indikationerna för olika
sjukdomars klimatiska behandling
(klimatoterapi) är mycket osäker
och växlar från tid till annan,
beroende på att man huvudsaki. har
subjektiva erfarenheter att bygga
på. Havs- och fjällklimat äro i
många fall ansträngande för
sjuka; lungsotspatienter påverkas
dock vanl. gynnsamt av
fjällklimat. En huvudregel för
behand
lingen är att söka en sådan K.,
som har olika klimat mot det man
senast vistats i. — Brunns- och
badorter (se d. o.) bruka även
räknas till K.
Kuro-Shio (”svarta
strömmen”), se Stilla havet.
Kuro’trofos, se A r t e m i s.
Kurs (av lat. cu’rsus, lopp).
Handelst. Marknadspris på
in-och utländska sedlar och andra
värdepapper, vanl. räknat i
förhållande till det nominella värdet,
pari. K: s fastställande och
kungörande (medelst k u r s 1 i s
-tor) kallas kursnotering
(jfr Börs sp. 941 och
Riksbanken). —
Valutakurser, se Växelkurser. —
Sjöv. Den horisontella vinkeln
mellan nord-sydlinjen och ett
fartygs midskeppsplan
(stävad K.) 1. rörelseriktning (K.
genom vattnet; K. över
grund). K. räknas i grader åt
h. från nordstrecket runt
kompassrosen 1. ock i grader 1. streck
åt ost 1. väst från nord- 1.
syd-strecket. — Kompasskurs 1.
devierande K. räknas från
kompassens nord-sydlinje.
Korrigeras denna K. för deviationen (se
d. o.), erhålles missvisande
1. magnetisk K., som räknas
från magnetiska meridianen.
Korrigeras åter denna K. för
deklina-tionen (se d. o.), erhålles
rättvisande K., som räknas från
astronomiska meridianen. —
Korrigeras den stävade K. för
avdriften (se d. o.), erhålles K. genom
vattnet; korrigeras denna K. för
strömsättningen, erhålles K. över
grund, d. v. s. fartygets
rörelseriktning över sjöbottnen. Med
behållen K. menas K. genom
vattnet, vare sig denna är
devierande, missvisande 1. rättvisande.
Kursi’v (fr. cursif, av lat.
m’r-rere, löpa), eg. löpande, spec. om
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under 0 och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
