Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1577
Kyrka
1578
senare tid har ett ivrigt arbete
bedrivits för att föra de olika
kristna samfunden närmare
varandra och göra dem medvetna
om K : s enhet. Ett uttryck
härför är det till sensommaren
1925 till Stockholm
sammankallade allmänkyrkliga mötet
(se Världsförbundet
för mellanfolkligt
samförstånd genom
kyrkosamfunden). — 2. I
äldsta tid hade de kristna inga
särskilda kyrkobyggnader. Man
samlades i privata hus, sedermera
även i katakomberna o. s. v. De
första K. omtalas under 200-t. —
Under olika tider och hos olika
folk utbildades sedan en mängd
skilda kyrkotyper, bland vilka
man dock urskiljer två
huvudgrupper, centralkyrkor (se
d. o.), där de olika delarna
grupperats kring en mittpunkt, och
långhuskyrkor med en
tydlig längdaxel vanl. i riktning ö.
till v. Långhuskyrkornas
huvuddelar äro långhus, kor och vanl.
torn. —- Långhuset, i vilket
församlingen har sina platser, är
ett rektangulärt rum, i större
kyrkor vanl. uppdelat i ett bredare
mittskepp och två 1. flera
sidoskepp, som skiljas genom
i arkader (se d. o.) upplösta
murar. Även K. med endast två
skepp förekomma, t. ex. på
Gotland. Man skiljer i fråga om
flerskeppiga kyrkor mellan b a
-silikor, i vilka mittskeppet
Plan av romansk katedral. (Speier.)
1. Förhall. 2. Mittskepp. 3. Sidoskepp.
4 Tvärskepp. 5. Korskvadrat. 6. Kor.
7. Absid. 8. Torn.
Plan av gotisk katedral. (Köln.) 1. För-
hall. 2. Mittskepp. 3. Sidoskepp. 4.
Tvärskepp. 5. Korskvadrat. 6. Kor. 7.
Koromgång. 8. Kapellkrans.
är högre än sidoskeppen och med
en av fönster genombruten vägg,
klerestorium (se d. o.),
reser sig över dessas tak, samt
hallkyrkor, i vilka alla
skeppen äro av ung. samma höjd
och förenade under ett gemensamt
tak. Stundom förekomma ovan
sidoskeppen gallerier, e m p o r e r
och triforier (se dessa ord).
Långhuset har urspr. öppen
takstol 1. platt trätak, senare täckes
det i allm. av valv (se d. o.). ■—
Mellan långhus och kor ligger i
större K. vanl. ett
tvärskepp 1. tvärhus av samma
höjd som mittskeppet, stundom
försett med sidoskepp.
Skärnings-ytan mellan långhus och
tvärskepp bildar mitt- 1. k o r s
-kvadraten, i det yttre ofta
markerad av ett torn 1. en
takryttare, stundom täckt av en
kupol. — Koret (se d. o.) visar
de rikaste och mest skiftande
planformerna. I den fornkristna
basilikan anslöt sig en absid
(se d. o.) direkt till långhus 1.
tvärskepp (se ill. till Basilika
sp. 1144), men i de romanska K.
uppkom genom mittskeppets
förlängning ett kvadratiskt 1.
rektangulärt kor, som vanl. avslutas
av absid. Från denna skiljes koret
av t r ib u n b ä g e n, från
långhuset av triumfbågen. I
regel ligger koret i ö.; i vissa ro-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
