Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenick - Köpenickiad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Köpenickiad—Köpinge
92
Berlin. Industriort. Tillkom på
1200-t., liar varit kurfurstligt
residens. 33,000 inv.
Köpenickia’d [kö-], bedrägeri
i samband med uppträdande
under falskt namn. Benämningen
härledes av Köpenick (se d. o.),
där 1906 en skomakare iförd
kaptensuniform förmådde en trupp
soldater att arrestera
borgmästaren och till sig lät utlämna
stads-kassan. — Köpeni’ ck are,
person, som begår en K.
Köpeskillingslikvid, se
Utmätning.
Köping, urspr. blott beteckning
för en handelsplats (fsv.
Kö-pungr) utan fast bebyggelse (t. ex.
Köping på Öland). Då flera dylika
blivit städer, kom ändelsen
”köping” att ingå i många
stadsnamn. —- Ända till 1600-t. hade K.
samma betydelse som köpstad (se
d. o.) ; sedermera blev K. 1.
”friköping” beteckning för en
handelsplats på landsbygden, vars
invånare i begränsad utsträckning
fingo utöva handel och hantverk.
Dessa K:s särrättigheter
bort-föllo främst genom
näringsfrihets-förordningen 1864. ■— Genom 1862
års förordning om kommunal
-styrelse på landet erhöll K.
möjlighet att efter tillstånd av K.
M:t bryta sig ut ur socknens
kommunalförvaltning och bilda
egen kommun. Byggnadsstadgan
för rikets städer 1874 och
brandstadgan 1923, i vad den avser
stad, skola gälla i K. samt, i
tilllämpliga delar och när K. M:t så
bestämmer, även ordningsstadgan
för rikets städer 1868 och
hälsovårdsstadgan 1919, i vad den
avser stad. I Sverige finnas f. n.
(1925) 43 K., av vilka 37 bilda
egna kommuner.
Köping. 1. Stad i
Västmanland, vid Köpings ån, c:a3 km.
från dess utlopp i Mälaren. 6,460
inv. Kyrkan är delvis från
medeltiden och har ett märkligt
altarskåp från 1500-t. (se ill. till
Altare sp. 335). En staty av
Scheele, utförd av Milles, restes
1912. Statens samskola.
Länslasarett, epidemisjukhus. Handeln är
rätt betydlig. Industrin hade
1923 23 arbetsställen med 410
arbetare; största anläggningarna
ägas av K:s mekaniska verkstads
a. b., grundat 1872, samt Kohlswa
järnverks a. b. (K:s hytta). K.
beröres av Stockholm—Västerås
-—Bergslagens och K.—Uttersberg
-—Räddar hyttans järnvägar samt
har ganska livlig sjöfart på
Mälaren. God hamn. Pastorat i
Västerås stift. — K. var handelsplats
under medeltiden och kallades,
innan det 1474 fick stadsprivilegier,
även Laglösa köping. Vid K. låg
fogdefästet Köpingshus, som
förstördes av Engelbrekt 1434. — 2.
Socken i Kalmar 1. (Öland), jämte
Ekby pastorat i Växjö stift. 1,560
inv. — 3. Kontrakt i Västerås
stift omfattar pastoraten
Köping; Björskog och
Kungs-Bar-karö; Odensvi; Skinnskatteberg;
Bro; Gunnilbo; Hed samt Malma.
Köpinge. 1. Socken i
Kris-tianst. 1., jämte Lyngsjö pastorat
i Lunds stift. 1,900 inv. -—
Romansk gråstenskyrka med
sen
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
