Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lahti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Lake—Lakritsrot
164
Lake. Längd &—9 dm.
Europa, n. Asien; i Sverige i större
delen av landet, även längs ö.
kusten. Bottenfisk, rovfisk.
Lektid dec.—febr. Fångas på krok och
i ryssjor. God matfisk.
Lake (trol. lån från mlty.
lake, stående vatten. Jfr lat.
la’-cus, sjö), vätska, i sms. saltlake.
Lake [lejk] (lat. la’cus), eng.,
sjö, ingår som sammansättnings
-del i åtskilliga sjönamn och även
i andra geografiska namn.
Lakedai’mon, se Lakonien.
Lake’j (ty. Lakai, av fr.
laquais), livréklädd betjänt. Ofta
föraktfullt i bet. servil person.
Lake School [lejk skol], se
Sjöskolan.
La’kesis, en av moirerna. Se
M o i r a.
Lake Superior [lejk s-jopi’rio],
se ö v r e sjön.
La’khnau, se L u c k n o w.
La’ki, vulkanberg på Island,
s.v. om Vatnajökull. Vid ett
utbrott 1783—84 och under den
därav orsakade hungersnöden
omkom nära en femtedel av Islands
befolkning och mer än hälften av
hela kreatursstocken.
La’kis, i G. T. vid åtskilliga
tillfällen (2 Kon. 18 m. fl.)
omtalad, till Juda rike hörande,
viktig gränsfästning i s.v. Palestina.
Ruinerna därav möjligen vid nuv.
Tell-al-hasi (cra 25 km. ö. om
Gaza), där man vid utgrävning
funnit intressanta lämningar
från olika kulturskikt, de äldsta
från gammal kananeisk tid.
Lakkoli’ter (av grek. la’kkös,
fördjupning, och Wtos, sten),
bergartsnlassor, som i
glödflytande, magmatiskt tillstånd pressats
upp i jordskorpan men ej nått
jordytan utan stelnat under en
mer 1. mindre mäktig betäckning
av förut befintliga bergarter. L.
ha vanl. välvd form, som ofta
framträder, sedan de täckande
bergarterna genom denudationen
avlägsnats. En del av våra
graniter äro L. Jfr Batoliter.
Lako’nien 1. L a k e d aj’ m o n,
landskap i Grekland, omfattar
den mell. av Peloponnesos’ tre
uddar. Från mykensk tid ha
betydelsefulla fynd gjorts i L., som då
var bebott av akaier. L. spelade
en roll i Trojasagan (se d. o.)
som Menelaos’ konungarike.
Senare intogs L. av dorer, som efter
huvudstaden Sparta kallades
spartiater (se vid. Sparta). Den
lakoniska dialekten är den enda
av de forngrekiska dialekterna,
som ej uppsugits av koine (se
Grekiska språket sp.
1496). — I det moderna Grekland
är L. en nomarki med 140,000 inv.
Lakoni’sm (grek.
lakonis-mo’s), kort, träffande och
innehållsrikt yttrande 1. uttryckssätt,
kallat L., emedan det i antiken
ingick i lakoniernas
(spartanernas) uppfostran att lära sig
undvika allt onödigt tal. Adj.:
la-k o’ n i s k.
La’krits (ty. Lakritze, av
mlat. liquiri’ tia, ombildning av
grek. glyky’rriza, eg. söt rot), se
Lakritsrot.
La’kritsrot, rötterna (och även
rotstocken) av Glycyrrhi’za
gla’bra (fam. Legumino’sae), ört
i s. Europa och Orienten med
par-bladiga blad och blåvioletta
blommor. L. exporteras spec. från s.ö.
Ryssland, Spanien och Italien.
Genom kokning av L. med
vatten och indunstning erhålles
lakrits, som vanl. går i
handeln i form av stänger 1. block.
Lakrits är svart, böjlig vid högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
